Nyss hemkommen från Kinaresa

Hon föddes i en tandläkarfamilj och växte upp i Vasastan. Hennes pappa hade rötter i en by i Jämtland, och det är anledningen till hennes släktforskningsintresse.
- Pappa gjorde en klassresa. Nu på äldre dagar har jag blivit nyfiken på hur och varför.

Brita Åman var tidigt medveten om att hon ville ha ett arbete som hade med djur och natur att göra. Samtidigt ville hon också läsa vidare. Det var i den vevan hon fick veta att det fanns ett yrke som hette agronom, där båda drömmarna kunde förenas.
- Antagningskravet till Lantmannaskolan i Uppsala var två års praktik, så jag praktiserade i början av 1950-talet på en gård i Västerhaninge, som var rena landet då, och på en gård med ett prästgårdsarrende i Småland, säger hon, och berättar målande om gödselspridning, hässjning av hö på gammalt sätt, om slyröjning med spetsiga spadar i diken, och om ridturer till gårdens utmarker.

Hon antogs till Lantmannaskolan, och träffade där maken Gustaf som avled för fyra år sedan. Båda gick husdjurslinjen.
- Jag fick mina barn tätt, under studietiden. Dagen innan min äldsta dotter föddes satt jag på en föreläsning, minns Brita Åman som skrev sin lic-avhandling om elektronmikroskopisk undersökning av mjölkörtlar.

Engagemanget för barnen gjorde att hon omvärderade sitt arbete.
- Jag har alltid älskat barn och har alltid velat ha en stor familj. Jag insåg att blir jag lärare har jag lov när de har lov och då kan jag vara tillsammans med dem.
I mitten av 1960-talet var lärarbristen stor, så behörighetskraven ändrades. Plötsligt blev hon behörig att söka lärartjänster i biologi och kemi. Så hon sökte och fick en tjänst i Sigtuna, först i realskolan, sedan gymnasiet.
- Att jobba som lärare har jag alltid tyckt varit jätteroligt. Jag hade ett trevligt, fint förhållande med mina elever, säger Brita Åman, som fortfarande håller kontakt med sina gamla kolleger, nu pensionerade som hon själv.

Genom en vän i Stockholm engagerade hon sig i slutet av 1980-talet i den internationella, ideellt arbetande organisationen Find Your Feet. Hon ansvarade för ett Sidastött projekt i Bolivia för framställning av bladnäringskoncentrat som kosttillskott för barn i u-länder, och har gjort ett halvdussin resor dit.
- Det var roligt att använda sina kunskaper så att de verkligen kom till nytta, sammanfattar hon sitt engagemang.

När vi träffas i hennes lägenhet har hon just återkommit från resan till Hongkong och Peking.
- Jag hade väl inte haft en tanke på att åka dit själv, även om min man och jag besökte Kina för tio år sedan. Men jag tyckte det skulle vara spännande att åka tillbaka och se vad som hänt sedan dess, säger Brita Åman, som tillsammans med dottersonen åkte tåg från Hongkong till Peking. Resan tog ett dygn och gav spännande inblickar i den kinesiska landsbygden.
Det första hon kunde konstatera, förutom alla moderna dyra märkesvaruhus som vuxit upp i stan, var att cyklisterna, som tidigare regerat på Pekings gator, var i det närmaste försvunna.
- Då kunde det dyka upp 40 stycken i en korsning, och ofta cyklade de diagonalt också, men bilisterna var vana att ta hänsyn. I dag har folk i Peking råd att köpa bil, och jag såg bara ett fåtal cyklister.

Nyss hemkommen från Kinaresa

Efter pensioneringen engagerade hon sig i ett Sidaprojekt i Bolivia. Nyligen har hon återvänt från en resa till Hongkong och Peking med äldsta barnbarnet. Brita Åman är en glad person med öppet sinne, ett levande bevis på att årsringar bara är just årsringar.