– Det är så intressant, för i den svenska versionen visar Jesus vrede, men i den norska grips han av medkänsla.
Hon är född i Göteborg, men när hon var några år flyttade familjen till Nattavaara, där hennes pappa fått prästtjänst.
På biblioteket i Nattavaara tillbringade hon mycket tid redan innan hon lärt sig läsa.
– Biblioteket låg i församlingsgården och i övervåningen bodde ett underbart äldre par, Rut och Rickard, som skötte biblioteket. Såklart jag lärde mig att älska att läsa! Ibland tänker jag att det mest utmärkande för ett civiliserat land är just folkbiblioteken.
När hon var fem år flyttade familjen till Gällivare. Hon sysslade med en mängd sporter under åren där - från fotboll och bowling till bågskytte.
– Jag var en sådan som provade varje idrott och tröttnade. Det enda jag egentligen gillade var bågskytte. Ibland kan jag ångra att jag inte fortsatte.
Kärleken till musiken fanns från tidig barndom. Hon spelade fiol en tid, men avskydde att öva:
– Så jag blev ju inte så duktig.
Men så började hon spela piano som sjuåring efter att ha tjatat på föräldrarna i åratal. Pianofröken var kantor och blev snart hennes stora idol.
– Därför visste jag precis vad jag ville bli när jag blev stor. Jag höll fast vid det, och hade turen att pricka rätt.
Fast kärleken till musiken var på sätt och vis obesvarad. Hon fick jobba hårt, vilket gav värdefulla erfarenheter.
– Jag sjöng falskt och hade ett ostämt piano vars toner jag lärt mig att förtränga. Eftersom jag inte hade naturligt lätt för musik blev jag med tiden en duktig körpedagog med många tips och tricks.
Efter nian gick hon kantorsutbildningen vid Mellansels folkhögskola, på dispens. Egentligen skulle man vara 18, men då 16-åriga Åsa Emrén hade skrivit brev till skolan där hon berättade hur klok och mogen hon var. Eftersom de andra eleverna var ”duktigare” i kraft av ålder och erfarenhet lärde hon sig att inte jämföra sig med dem.
– Fast orgel var jag bra på, säger Åsa Emrén, som fick jobb direkt efter sin examen 1992.
– Jag var 19, hade fast kantorsjobb och egen bostad i Malå. Det kändes som om livet var slut, som om inget mer skulle hända.
Under Malååren började hon engagera sig politiskt för V. Partiet valde hon av flera skäl: kloka debattörer i riksdagen och goda krafter på det lokala planet. Men SKB:s planer på kärnavfallsförvar på orten blev den utlösande faktorn.
– Jag upptäckte att politik var roligt, och att det passade mig, säger Åsa Emrén, som snart valdes in i kommun- och landstingsfullmäktige.
– Det var hedrande och mycket lärorikt. Om fler människor engagerade sig politiskt under några få år skulle demokratin stå starkare.
Även om hon trivdes bra med jobb och arbetskamrater i Malå kände hon sig ensam eftersom det inte fanns jämngamla på orten. Efter tre år fick hon kantorstjänst i Kågedalens församling, och sedan en organisttjänst i Malmberget.
Det skulle dröja till 2006 innan tanken på att bli präst slog rot.
– Som kantor hamnar man ibland i den situationen att man ska leda andakt eller tala över bibelspråk. Nästan varje gång det hände sade någon: ”Du skulle bli präst!”.
I arbetet med barnkörer började hon upptäcka att hon blev alltmer intresserad av texterna. Och försommaren 2006 fick hon höra av en god vän:” Du skulle kanske bli präst?”.
Den gången fastnade orden. På hösten började hon läsa teologi i Uppsala (hon hade tidigare läst matematik och finska av rent intresse, och kallar sig skämtsamt ”den eviga studenten”).
– Studierna var bara roliga, bortsett min D-uppsats om transcendens, grimaserar Åsa Emrén, som tog sin teol kand med inriktning på religionsfilosofi 2012. Nu återstår en termin på Pastoralinstitutet och sedan prästvigning 26 januari 2014.
Men just nu är hon mammaledig och njuter av sin fem månader gamle son och hans storasyster.
– I vinter har vi tillbringat mycket tid på isarna på Valloxen. Jag tycker om att vistas ute, både ensam och med familjen. Och vi spelar och sjunger mycket. Både min man och jag spelar piano. Innan andra barnet spelade jag altfiol i Norrlands nations salongsorkester. Jag saknar musicerandet och ser därför fram mot att jobba lite som kantor i sommar.