Hon gillar matte, löpning och Ferraribilar, alltså sådana som brukar finnas i påsen med lördagsgodis.
– Det visste till och med mina elever när jag var lärare på 90-talet.
Birgitta Pettersson hemlighåller inte godislasten och är inte försiktig när det gäller att beskriva intresset för sport och siffror.
– Jag har alltid gillat idrott och matte.
Hon springer, fyra mil i veckan, kompletterar vintertid motionen med skidåkning. Under en period kombinerade hon även sina båda huvudintressen i skolan.
– Men jag tröttnade på en gång på att undervisa i idrott, säger hon.
Hennes förklaring är att det helt enkelt inte var roligt att jobba med det som också var ett av hennes största fritidsintressen. Det egna idrottandet kom på undantag.
Matteintresset har gått bättre att förena över gränsen mellan arbete och fritid. Hon löser gärna sudoku och har en förkärlek till flervariabelanalys.
Hon vill inte värdera eller kommentera pedagogiska modeller, eller mer eller mindre framgångsrika undervisningsmetoder eller skolexperiment genom åren.
Varken i matematik eller andra ämnen.
– Det har skett misstag, säger hon.
– För mig är matte ett kommunikativt ämne. Man måste få uttrycka mattetänkandet med ord. Kunskap uppstår när tankar bryts mot varandra.
Däremot tvekar hon inte om den inriktning som var central för henne under femton år som rektor.
– Det pedagogiska ledarskapet har varit viktigt för mig, liksom att jobba systematiskt. Skolan tappar lätt bort sitt huvuduppdrag, att eleverna ska klara kunskapsmålen.
Hon anser att skolan lätt kan fyllas med så många inslag att huvuduppdraget ställs åt sidan. Birgitta Pettersson kallar det för ”brus” och jämför med hur ett företag måste fungera:
– Det är ju produktionen av varor eller tjänster som är viktigast.
Sedan i fjol utmanas hon av att hitta sin nya roll som förvaltningschef för utbildnings- och arbetsmarknadsfrågorna i Gävle kommun, längre från klassrummen men närmare beslutsfattarna.
– Mitt jobb är bland annat att få politikerna att förstå skolans uppdrag.
Så här långt tycker hon att de är lyhörda och att dialogen löper bra. Bäst balans tror hon finns i ett minimum av detaljstyrning, men med vettiga målformuleringar för verksamheten.
– Det ska finnas en röd tråd från de kommunövergripande målen, via nämnd och förvaltning ut till verksamheterna. Målen ska vara tydliga och relevanta och med uppdraget i fokus.
Birgitta Pettersson välkomnar förestående skolreformer med ny skollag och ny gymnasieskola.
– Kul och bra att det blir högtidligt, säger hon om att slutbetyget i gymnasiet ersätts med gymnasieexamen med lite tuffare krav.
Men hon vill gå ännu längre genom att utveckla skolans samverkan med det omgivande samhället.
– Det är ett samhällsintresse att våra ungdomar får ett slutbetyg.
Därför jobbar hon till exempel för att göra alla kommunala förvaltningar och bolag i Gävle, med sin stora bredd av branscher och yrkeskompetenser, delaktiga i till exempel att erbjuda studiebesök och arbetsplatsförlagd praktik. Det ska inte bara den privata sektorn göra.
– Det är inte slumpen som ska avgöra om min son eller dotter får en bra utbildning, säger hon och hänvisar till sitt honnörsord som också är nyckel till framgång på det området:
– Systematiskt arbete.