Gunnar Staland är visserligen född i Lund, men kan ändå med viss rätt räkna sig ändå som infödd Uppsalabo.
– Jag var bara fyra–fem månader och kom i princip som ett paket till Uppsala, när familjen flyttade in i ett gult 50-talshus på Kungsgatan i kvarteret Svanen, säger Gunnar Staland, medan vi slår oss ner vid köksbordet.
Hans intresse och talang för att måla kom tidigt till uttryck. Under gymnasieåren på Skrapan hade han dessutom turen att få en stimulerande lärare: Uno Linder, som undervisade i teckning och målning. Gunnar Staland lyser upp när han minns sin gamle lärare:
– Uno Linder var en fantastiskt entusiasmerande lärare, och en riktigt duktig människa.
Det var under gymnasieåren på Skrapan, en givande tid i hans liv, som Gunnar Staland började fundera på att kanske söka till Konstfack i Stockholm
– Det där var något som fanns gryende i mig: att antingen bli konstnär, eller kanske något annat inom den visuella branschen.
Efter gymnasiet läste han konstvetenskap och jobbade bland annat extra på sjukhus innan han kom in på Konstfack 1972. Där gick han Teckningslärarinstitutet, dåförtiden ett fack inom Konstfack. Vid den tiden rådde efterdyningarna efter 68-rörelsen på skolan. Gunnar Staland beskriver dåvarande Konstfack som ”radikalt, och med högt i tak”:
– Och i och med att akvariet var så stort fanns det alltid ett bra hörn att vara i. Det var en bra utbildning om man tog för sig av allt som fanns av lärare, lokaler, och resurser. Man gjorde lite som man ville på den tiden, säger Gunnar Staland, och det ser inte ut som om han skojar.
1976 började han som teckningslärare i då nybyggda Gottsundaskolan, känd för sina duktiga, entusiastiska lärare under pionjäråren.
– Jag har haft förmånen att vara omgiven av många duktiga människor.
I dag, 35 år senare, beklagar han att bildämnet alltmer monterats ned på gymnasiet.
– I princip finns det inget kvar av de estetiska ämnena. Det ska vara specialister som producerar, helst entreprenörer. Resten förväntas enbart konsumera. Det tycker jag är en tråkig och dålig utveckling, säger Gunnar Staland, som fruktar att samma utveckling är på gång i grundskolan.
Sedan elva år arbetar Gunnar Staland heltid som lärare i grafisk kommunikation och foto på Lundellska, men finner ändå tid för eget skapande.
Extra intensivt blir arbetet inför en utställning.
– Det blir en explosiv uppladdning, och jag jobbar en stor del av dygnet.
Gunnar Staland är speciellt stolt över två av sina konstverk. Det ena är ett långt band med bilder som finns utmed en korridor i Orstenens servicehus i stadsdelen Eriksberg. Det andra är en stor akvarellutställning om hans morfar som var sjökapten.
– Genom Sjöhistoriska museet och Svenska kyrkan i utlandet gick utställningen som kolli mellan världens hamnar, och lastades om lite som det föll sig. Akvarellerna har varit både i New York och San Francisco, säger Gunnar Staland som också är nöjd med sin senaste utställning på Galleri 1 förra året.
Just nu sitter han ofta och tecknar i sitt vackra, inspirerande arbetsrum, oftast i svartvitt eller blyerts. Kanske har han en utställning på gång – i varje fall ”skaver det i bakhuvudet”, säger han.