Hon har tolkat på spanska, pluggat swahili och bott i tre olika världsdelar. Och i sin nya hemort Knivsta har Lina Nimmersjö hittat spår av sin uppväxts Leksand.
Lina Nimmersjö tar emot i radhuset i Knivsta. Hit flyttade familjen för snart fyra år sedan, men det är först det senaste året, då hon har varit mammaledig med sonen Silas, som pendlaren Lina Nimmersjö tycker att hon har lärt känna den nya hemorten på riktigt.
– Jag har ju inte varit här på vardagarna tidigare, men nu har jag fått lära känna områdena bättre. Jag trivs här, det är lite som att flytta hem till Leksand igen. Det är ungefär lika stort och man träffar på människor man känner igen när man är ute. Och de har ett folkdanslag här, berättar hon.
Annars har Lina Nimmersjö hunnit bo på många platser och i flera olika världsdelar. Som liten flyttade hon runt en del innan familjen slog sig ned i Leksand och under uppväxten väcktes intresset för språk och andra länder, inte minst genom att hon hade grannbarn med mexikanska rötter.
– Jag och min syster lekte mycket med dem och lärde oss lite spanska av dem. De bodde i Mexiko i perioder och när de kom hem hade de glömt bort svenskan.
Lina Nimmersjö läste spanska på gymnasiet och efter studenten bodde hon ett år hos grannarnas mexikanska släkt i staden Guadalajara, där hon läste spanska och umgicks med värdfamiljens jämnåriga släktingar. När hon kom hem till Sverige började hon läsa till lärare i Uppsala.
– Jag valde mellan Falun-Borlänge och Uppsala, och tog Uppsala eftersom det kändes roligt att få komma lite längre bort. Jag bodde fem år på Sernanders väg och var med på alla korridorsfester, trots att jag inte dricker alkohol, berättar hon.
Lina Nimmersjö, som har vuxit upp inom Missionskyrkan, nuvarande Equmeniakyrkan, hade sjungit i gospelkör hemma i Leksand och sökte sig snart till Pingstkyrkans gospelkör i Uppsala, där hon skulle komma att möta sin blivande make Jonas. Hon blev också engagerad i kyrkan som tolk. Medan pastorn predikade satt hon i ett bås och simultantolkade så att spansktalande besökare med hjälp av hörlurar skulle kunna följa med.
– Det var en väldig utmaning. Jag kunde inte ett enda kyrkligt ord, så jag fick skriva ihop en egen liten ordlista. Men besökarna var jättetacksamma.
I dag är familjen engagerad i Gredelbykyrkan i Knivsta, där dottern går i söndagsskola och deltar i scoutverksamhet, precis som hennes mamma gjorde hemma i Leksand en gång i tiden. Och Lina Nimmersjö själv blev handplockad till kören när hon gick på en gudstjänst.
– Körledaren kom fram efteråt och sa ”visst sjunger du i kör”, så jag måste väl ha märkt ut mig på något sätt, säger hon.
På senare tid har hon varit solist vid ett par tillfällen också och hon menar att det är roligt med mindre församlingar där trösklarna för att få göra en sådan sak inte är så höga.
Lina Nimmersjös intresse för spanska har gjort att hon i dag jobbar som lärare i spanska och svenska på Arlandagymnasiet i Märsta. När hon var yngre var planen att hon också skulle jobba med bistånd i Latinamerika, men eftersom maken Jonas hade vistats långa perioder i Afrika under sin uppväxt blev det i stället till Tanzania familjen åkte och bodde i nästan två år 2005–2007. Lina var mammaledig till en början, men hann även med att läsa in A-kursen i swahili, organisera ett bibliotek åt den mediautbildning där maken arbetade, skriva artiklar åt en tidskrift och undervisa lite själv. Hon är inte alls ointresserad av att åka tillbaka till Afrika.
– Jonas vill alltid dit och skulle det dyka upp något så är det inte omöjligt. Men den här gången vill jag ha ett uppdrag också, säger hon.