Lars Peter Schedin har ett rent skrämmande minne, både för årtal och personer. När han berättar om sitt liv tvekar han inte en sekund om vilka gatunummer han bott på, och han minns även gamla telefonnummer. Dessutom kan han svenska kungalängden, de amerikanska presidenterna och även de flesta europeiska kungalängderna.
Han är född i Uppsala och växte upp på Skomakargatan i Sala backe. 1967 flyttade familjen till ett av de då nybyggda höghusen i Gränby.
– Det var bara leråkrar runt omkring så långt man kunde se. Uppsala slutade där på den tiden, minns han.
– Jag och min kompis brukade hitta på roliga historier och skämt, som sedan gick runt bland kamraterna och kom tillbaka. Än i dag kan jag höra vitsar som påminner om våra, säger Lars Peter Schedin, som gick sina första skolår i Liljeforsskolan. När familjen sedan flyttade till Albert Engström-gatan 1973 fortsatte han mellanstadiet och högstadiet i Gränbyskolan.
– Skolan gick bra till femte klass, då jag hade en ”sturm und drang”-period i ett och ett halvt år. Men i andra delen av åttan skärpte jag till mig och lyckades höja mina betyg rejält i nian. Jag hade femma i historia och teckning tidigare, men nu lyckades jag läsa upp matten från en etta till en fyra. Det var mycket tack vare min lärare Bosse Andersson på Gränbyskolan.
Lars Peter Schedin började sedan tvåårig social linje på Celsiusskolan, men kände sig skoltrött och hoppade av. I stället började han jobba, först som lokalvårdare inom Uppsalahem, sedan som fastighetsskötare. Därefter fick han jobb som kassabud på dåvarande Bra-Wessels, och senare även som affärsbiträde där. Han flyttade hemifrån 1980, till barndomskvarteren i Sala backe.
– Sedan fick jag dispens för att börja läsa på vuxengymnasium. Jag var bara sjutton och ett halvt och man måste vara arton år för att få studera där, säger Lars Peter Schedin, som läste in tvåårig linje på Cederbladsskolan i Uppsala. För sitt höga nöjes skull läste han historia vid universitetet i två terminer, och minns gärna den legendariske läraren Kurt Ågren.
Efter värnplikten vid Lv3 i Norrtälje arbetade han 1993 en tid på Ica Kniven/Gredelby Livs i Knivsta, och som vaktmästare på bland annat Gillbergska barnhemmet, dåvarande Ringblomman som var eftervårdshem för nyblivna mammor och deras bebisar. Lars Peter Schedin jobbade även vid Frälsningsarméns härbärge Sagahemmet, då beläget i baracker på Kvarngärdet .
– Jag tog hand om folk som skulle bo där.
Han fick sedan jobb som vaktmästare på Sabbatsbergs sjukhus, och började pendla till jobbet. Han var även vaktmästare vid Karolinska sjukhuset i Solna, och där hade han ett litet krypin i sjuhuskulvertarna, ett litet rum med säng, bord och lampa, beskriver han.
– Jag slapp pendla varje dag och på sjukhuset kunde de nå mig när som helst.
Vaktmästaråren präglades av transporter, trucktransporter av bland annat tvätt, mat och gas.
– När läkarna skulle ha fest brukade jag få beställa hem lite extra lustgas. Mot slutet var det mycket patienttransporter. Jag körde både levande och döda. Sammanlagt har jag kört 3 200 döda människor. Men sjukhuset lades ner, och jag förflyttades till S:t Görans sjukhus.
Hösten 1994 började Lars Peter Schedin studera vid Tärna folkhögskola, och gick guide- och turismlinjen. Därefter gick han en kurs i kommunikation och grafisk formgivning på Grafiskt utbildningscentrum i Uppsala. Efter att ha gått en taxiförarutbildning började han jobba som taxichaufför i Stockholm. Men han tröttnade på bilköerna och sökte sig tillbaka till Uppsala, där det vid den här tiden vimlade av taxibolag. 1999 började han på Taxi 018, och har sedan dess jobbat vid de flesta större taxibolagen i Uppsala.
– I dag kör jag kvällar och nätter för Taxi Stor och Liten, säger Lars Peter Schedin som jobbat som taxichaufför de senaste tretton åren.
På sin fritid läser han gärna om det gamla Egypten med faraoner, pyramider och tempel. Lars Peter Schedin gillar också att odla, och berättar belåtet om de kryddor och grönsaker som trängs på hans stora balkong.
– Jag har fått till det fint i år och kan verkligen inte klaga på vädret.
Lars Peter Schedins båda föräldrar har polio, vilket har påverkat hans liv på olika sätt.
– Mamma fick polio när hon var drygt två år, och pappa fick sjukdomen i vuxen ålder. Han var tidigare duktig längdskidåkare. Mina föräldrars sjukdom gjorde att jag lärde mig att ta hänsyn och att hjälpa till. Jag tror att jag också blev självständigare.