1973 var inte bara året då Björn Borg debuterade på proffstouren i tennis. Det var också då som den fyraårige Uppsalabon Magnus Johansson spelade tennis för första gången.
– Det var nere på Svettis vid Svandammen och bröderna Ulf och Hans Nytell hade precis dragit igång med minitenniskonceptet i Uppsala, berättar han.
Minitennis, med avsågade racketar, mjuka bollar och mindre banor, var revolutionerande för barntennisen och den fyraårige Magnus fastnade på en gång för sporten. Två år senare började han spela i UTK-hallen och under åren kom han att bli en flitig spelare i Upsala tennisklubb. Som 14-åring började han hjälpa till med att träna yngre spelare och det är något han aldrig har slutat med.
– Det är så himla roligt att träffa barn som aldrig har provat tennis tidigare och få förmedla glädjen i sporten och forma dem som spelare. Och man blir aldrig färdiglärd i tennis utan kan lära sig saker genom hela karriären, förklarar han.
Vi träffas på SEB USIF Arena i Rosendal där Magnus Johansson arbetar sedan tre år tillbaka. Han är ansvarig för den så kallade play and stay-tennisen för barn upp till 12 år och arbetar sex dagar i veckan.
– I eftermiddag har vi tema dubbeltaktik och specialslag. Specialslag är spektakulära saker som att slå bollen bakom ryggen eller mellan benen. Sånt älskar de.
Hur mycket barnen tittar på tennis på tv och följer de stora stjärnornas spel varierar.
– Vissa tittar kolossalt mycket och är riktiga kalenderbitare medan andra har noll koll och inte skulle kunna säga namnet på en enda bra tennisspelare.
Kalenderbitarna brukar härma tennisstjärnorna, har bättre spelförståelse och utvecklas snabbare än de andra eleverna, berättar Magnus Johansson. Men vilka av barnen som kommer att bli riktigt duktiga spelare som äldre brukar han ha svårt att förutspå.
– Ibland ser man en åttaåring som man verkligen tror ska bli något, men som senare helt försvinner, medan en högst medioker tioåring kan utvecklas till en riktigt bra spelare. Envishet är viktigare än talang, förklarar han.
Jämfört med för ett antal år sedan är det färre barn som börjar spela tennis med målet att bli bäst i Sverige.
– De flesta kommer mer hit och spelar utan att egentligen ha någon målsättning. Men det viktigaste för mig är att spelarna har roligt, säger Magnus Johansson.
Hans egen spelarkarriär kom av sig när i 15-årsåldern pressades av tränarna om att han skulle sluta spela fotboll och satsa helt på tennisen. Det slutade med att han ledsnade och lade av med tennisen en tid.
– Jag tycker att det är jätteviktigt att mina elever inte slutar med de andra sporter de håller på med. Dels är det bra att ha något att falla tillbaka på om de lägger av med tennisen, dels är det motoriskt berikande att även hålla på med annat. Det är en myt att man måste satsa tidigt för att bli duktig.
Magnus Johansson jobbar eftermiddagar och kvällar fem dagar i veckan och dessutom på lördagar, men tycker att det är okej eftersom det är fantastiskt att få jobba med något som han älskar att göra. Han har egentligen aldrig varit sugen på att sluta jobba som tennistränare, men en gång var det nära att han tvingades göra det. Våren 2004 skadades han allvarligt i en fallolycka.
– Enligt läkarnas prognos hade jag 20 procents chans att överleva och om jag överlevde var prognosen att jag inte skulle kunna fortsätta jobba med tennis. Men trots att jag var så dålig följde jag två månader efter olyckan med på ett tennisläger i Italien, och på hösten arbetstränade jag på 5-6-åringarnas lektioner. Det här är min stora passion och jag visste hela tiden att jag skulle komma tillbaka.