Trots att det var helt nyligen som Hanna kom tillbaka till Sverige, hon har ännu kvar lite solbränna, så vill hon återvända till Malawi så snart hon kan.
– Malawi drabbades av stora översvämningar i januari, vilket lett till en humanitär katastrof, säger hon.
Hanna Norelius berättar att många av de kvinnor hon träffat under sina fyra månader i landet har blivit hårt drabbade.
Hanna reste till Malawi i augusti 2014 efter en förberedelsevecka då alla praktikanterna träffades.
Hon ville arbeta med flickors rätt till utbildning, och med att stärka kvinnor ekonomiskt och socialt, och fick precis som hon ville.
Ett par, tre dagar i veckan ägnade hon sig åt fältbesök, och åkte ut i byarna för att möta människor.
– Det var särskilt givande och intressant att med hjälp av tolk kunna tala med kvinnorna. Jag hade rest mycket innan, men inte kommit in i folks hem på det sättet, säger Hanna.
Hon slogs av hur lika varandra människor är, oavsett var de bor, med samma sorts problem, glädje och bekymmer i vardagen.
Hanna har pluggat i Lund de senaste fyra åren, och det var då hon kom i kontakt med IM.
När IM i våras sökte praktikanter till olika delar av världen nappade hon.
– Jag har alltid fascinerats av Afrika, så det blev Malawi.
IM stödjer bland annat en organisation som arbetar med flickors rätt till utbildning. Hanna fick insikt i de hinder som finns för att barn ska få utbildning.
– Särskilt svårt är det för flickor. De behövs för att hjälpa till hemma, har inte råd med läroböcker eller blir tidigt bortgifta eller gravida. De flesta kvinnor jag mötte kunde inte läsa och skriva.
IM stödjer en lokal organisation som arbetar med att stärka kvinnorna ekonomiskt och socialt. Via mikrolån får de hjälp att starta eget så de kan få ett ekonomiskt överskott, och till exempel få råd att lägga nytt tak. Hanna som annars är vältalig letar nästan efter ord när hon pratar om kvinnorna och om husen de byggt tack vare IM.
– Jag såg med egna ögon skillnaden i kvinnornas liv.
Men visst fanns det också jobbiga upplevelser.
– Det kan vara svårt att hantera fattigdom och smuts. Då handlar det om att intala sig att ”jag är här för att jobba med just det”. Det kändes såklart tryggt att ha stöd av organisationen och min handledare.
Hanna berättar att IM anser det viktigt att också räkna med männen. Hon beskriver ett land med traditionellt könsrollsmönster där det förutsätts att en man ska försörja sin familj.
– Det är inte enbart ett ”womens issue”. Att kvinnoprojekten inte ses som ett hot av männen – eller försvagar dem – är jätteviktigt. Många av männen som deltog uttryckte uppskattning över att vara inkluderade.
På sin lediga tid reste hon runt i landet, besökte Malawisjön och nationalparker, och gjorde safariutflykter.
– Jag har alltid varit intresserad av olika kulturer. Ju mer man reser och upplever, ju mer intresserad blir man.
Efter gymnasiet läste hon utvecklingsstudier, och blev färdig i juni 2014. Efter sina nuvarande kulturantropologistudier tänker hon läsa Global hälsa i Köpenhamn – kanske.
– Fast det finns många bra program och det är svårt att bestämma sig. Helst skulle jag vilja återvända så snart som möjligt. Om jag får chansen tänker jag ta den. Tiden i Malawi har förändrat mig. Nu är jag ännu mer säker på vad jag vill jobba med.