Hon är född i Uppsala och bodde de första sex åren på Tiundagatan innan familjen flyttade till en villa på Celsiusgatan.
– Mormor är en jätteviktig person i mitt liv. Vi har umgåtts sedan jag var liten och delade ett hästintresse, och det var hon som inspirerade mig att bli landskapsarkitekt.
Mormors granne var just landskapsarkitekt, och vid ett tillfälle såg hon arkitektritningar med hus och träd utplacerade. De fascinerade henne mycket:
– Jag var tolv när jag bestämde mig för att satsa på det yrket.
I dag gläds hon över att hennes mormor får uppleva att hon blir färdig. Bara sista terminen återstår.
Hästar och ridning var längre ett stort intresse. Hon tyckte om att rita och läsa, och klämde periodvis en bok om dagen. Under högstadietiden var hon även ett datorfreak.
– Det var just när man började kunna chatta med kompisar. Att skriva till varandra var nytt och häftigt, så jag ockuperade jämt datorn hemma.
2001 träffade hon Elias och sedan dess har de varit ett par. Han flyttade till Uppsala, och de bosatte sig i Sala backe. Efter studenten jobbade hon som elevassistent på Almtunaskolan och senare på hunddagiset Bäcklösa – ett drömjobb för den som likt Karin Grängsjö älskar hundar.
– Det är det absolut roligaste arbete jag någonsin haft. När jag var liten tjatade jag på mina föräldrar om en hund och bestämde att så fort jag flyttat hemifrån skulle jag skaffa mig en.
I dag äger paret hundarna Selma och Manne, staffordshire bullterrier respektive american staffordshire terrier.
– De passar perfekt för oss.
Efter några år i Dalarna, där fästmannen har sina rötter, återvände de till Uppsala och 2009 började hon utbildningen till landskapsarkitekt.
– Det är en krävande, rolig och varierad utbildning, säger Karin Grängsjö, som just nu håller på att klura ut ämnet för examensarbetet. I framtiden vill hon jobba med gestaltning och utforma hela miljöer, antingen inom Uppsala kommun eller på något arkitektkontor.
Hon slutade rida när hon var 18 och började styrketräna i stället, men tyckte inte det var särskilt kul i början.
– Jag gick omkring på gymmet och drog i saker lite här och där, sammanfattar hon.
När hon återvänt till Uppsala kollade hon efter lämpliga gym det första hon gjorde. I dag tränar hon på Antonis gym fyra–fem gånger i veckan, ibland tillsammans med sin lillebror som hon umgås mycket med.
– Jag trodde inte alls att ett källargym med stora byggare var min stil. Men alla här är jättegulliga, vi pratar mycket och ger varandra tips och råd. Jag har fått nya vänner, bland annat en tjejkompis, och vi har ett gemensamt projekt, en liten syjunta där vi ägnar oss åt att sy tävlingsbikinis. Det är himla kul att ha en kompis med samma speciella intressen som en själv!
Tävlingsbikinis, ja. Det var förra sommaren som gymägaren Antoni Khadraoui, flerfaldig svensk mästare i bänkpress, började peppa henne att tävla i body fitness. Hon ställde upp i sina första tävlingar i december förra året, och är stolt över femteplatsen i tävlingen Luciapokalen.
– Jag var först lite tveksam först till att gå omkring i klackskor och glitterbikini, men tänkte att jag fick se det som maskerad. I dag tycker jag det är jättefint. Att tävla i body fitness är det roligaste jag har gjort. Det är skönt att familjen accepterar att jag gillar det. Det är ju en speciell sport och det känns bra att som tjej slippa försvara sig.