Han var väl inte direkt befälhavare men däremot har dagens jubilar jobbat ombord på ”bogsersbåten han på Ångermanälven”. Kurt Nerpin föddes i Vilhelmina, men 1954 köpte föräldrarna ett småbruk i byn Hillsand fem mil från Strömsund, i norra delen av Ströms Vattudal, eftersom utkomsten var för dålig.
Han gick sjuårig folkskola, en B-skola med många årskurser. Kurt Nerpin var idrottsintresserad, och i tonåren började han med hastighetsåkning på skridsko, en stor sport på 50-talet.
– Alla vi som bodde i byarna runt den sju mil långa sjön vid Ströms Vattudal tävlade mot varandra. Vi turades om att arrangera tävlingarna by för by, säger Kurt Nerpin som under sommaren ägnade sig åt löpning och friidrott. De stora idolerna var hastighetsåkarna Sigge Eriksson (OS-guld i Moskva 1956), Johnny Nilsson och Ivar Nilsson, men det fanns förebilder på närmare håll, till och med kvinnliga sådana:
– Elsa Einarsson från Strömsund slog många stora åkare, minns Kurt Nerpin, som inte hade mycket tid att träna, men eftersom han jobbade i skogen och var ung och stark, hade han bra kondition.
Ända sedan barndomen har Kurt Nerpin också varit intresserad av världsrymden, och gick ofta och spanade upp mot stjärnhimlen. Intresset har bestått; långt senare fick han en stjärnkikare av hustrun Eva.
Kurt Nerpin inledde sitt arbetsliv som 14-åring. Han jobbade hemma i jordbruket och ute i skogen, där han högg timmer. Under tre somrar arbetade han för Ångermanälvens Flottningsförening, och var med och flottade timmer– Jag jobbade med landrensningen på en bogserbåt på Ångermanälven. När flottningen var slut blev det att hugga timmer igen, säger Kurt Nerpin, som särskilt minns julen 1959, för då fick hans pappa ryggskott.
– Som 16-åring fick jag då själv köra timmer med häst i en meter djup snö.
På fritiden åkte han gärna med kamrater på dans. Att dansstället kunde ligga 20 mil bort saknade betydelse. 1968 träffade han sin blivande hustru i samband med att han gick på folkhögskola i Östersund. De gifte sig, och han arbetade efter folkhögskolan som markplanerare i Östersund ett par år. Efter en tid i Mariestad, där Kurt Nerpin bland annat tog trafikkort och arbetade för en flyttfirma, återvände familjen 1973 till Östersund. Där jobbade han sedan för samma firma i nio år, de sista fem åren som verkmästare. 1982 gick Kurt Nerpin en snickarutbildning, och arbetade sedan inom byggbranschen fram till pensionen. I slutet av 80-talet flyttade familjen till Uppsala, där både han och hustrun gick bibelskola,
Kurt Nerpin har alltid varit troende. Vid flera tillfällen har han upplevt att Gud tilltalat honom, och han har även fått en del uppenbarelser.
– Gud har sagt något till mig. Sedan har det inträffat, säger han enkelt.
Sina upplevelser skriver han om i två böcker: Bibelns tredje testamente: Vad säger de sju tordönen? och Tusenårsriket. Djupt allvarligt – och en smula oväntat – säger han på sin trygga jämtländska att han drömmer om att få predika Guds ord på Teherans torg.
I 35 år har Kurt Nerpin arbetat som ordningsvakt på fester och vid dansställen, både i Jämtland och söderöver.
– Jag gillar att hålla ordning och har lätt för att tala med folk.
Erfarenheten har lärt honom vem som är ledaren för ett bråkigt gäng. Den personen tar han avsides och ”pratar förstånd med”.
– Sedan brukar det vara lugnt. Tyvärr tvingades jag sluta som ordningsvakt vid 65, vilket är synd. Vi äldre vakter förstår att agera innan det smäller. Oerfarna vakter vill gärna visa vem som bestämmer. Många arrangörer vet det, och vill just därför ha äldre vakter, säger Kurt Nerpin som tillsammans med äldre kolleger reagerade inför åldersgränsen. De skrev till arbetsmarknadsdepartementet och justitieminister Beatrice Ask för att klaga.
– Trots att det är fem år sedan jag slutade ringer fortfarande festarrangörer som vill få tag på en ordningsvakt.
De senaste åren har han arbetat för en flyttfirma i Uppsala, och började 2011 på Veterankraft AB, där han sysslar med snickeriarbeten och trädgårdsjobb.
– Nu senast installerade jag en braskamin i Vassunda. Det är inte min melodi att sitta hemma i soffan och titta på tv. Jag tycker om att jobba för fullt. Har man jobbat sen man var 14 kanske det blir så.