Med 80 års samlad trädgårdserfarenhet och 8 000 kvadratmeter mark kan Tomas Lagerströms och hustru Maj-Lis Petterssons trädgård inte vara annat än fantastisk. Att se den på våren ger bara en aning om hur den kommer att te sig om en månad eller två.
Tomas Lagerström är född i Kinna och intresserade sig redan som barn för den stora trädgården som hörde till tjänstemannabostaden.
– Morfar lärde mig så ärter, och jag minns att jag plockade vilda blommor och sålde buketterna, så jag fick tidigt en liten ”inkomst”. Senare började jag dra upp plantor med frö från England och Trädgårdsamatörerna, och planterade i trädgården. Och jag läste böcker om trädgård och växter.
En av böckerna kommer han ihåg särskilt väl, en gammal klassisk bok om perenner som en inackorderingstant skänkte honom under gymnasietiden i Borås.
– Jag minns speciellt författarens kommentar om att man kunde urskilja 75 sorters höstflox i Trädgårdsföreningens sortiment.
Efter studentexamen i Borås utbildade han sig till landskapsarkitekt i Alnarp och Ultuna. Redan första studieåret träffade han sin blivande hustru.
– Vi fick båda arbete i mitten av 70-talet, och sökte därför hus i Uppsalatrakten. Vårt blivande hus utannonserade som ett sommarställe 8,5 mil nordväst om Stockholm, faktiskt bara två mil utanför Uppsala! Vi köpte det 1976. Sedan dess har det blivit lite tillbyggnader, bland annat ett orangeri och ett garage.
I mitten av 1970-talet deltog han som svensk representant i en expedition med nordisk Arburetkommitté till Sydkorea, i sann Linnélärjungeanda. Gruppen samlade in fröer av träd och buskar, men även örter som sydkoreansk plymspirea, som sedan blev en succé på marknaden och utnämnd till årets perenn.
– Den kommer ursprungligen från höga nivåer i sydkoreanska bergen, men verkar trivas bra här.
Parallellt med lärartjänsten i växtmateriallära på landskapsarkitekturutbildningen började Tomas Lagerström en karriär som växtutvecklare på Institutionen för skogsgenetik. Ett exempel på den uthållighet som krävs för sådan verksamhet är det lönnförsök som startades i mitten av 80-talet.
– Först om fem år kommer det ut en klon på marknaden! Det handlar om hur träd ärver egenskaper och då måste processerna med nödvändighet bli långa.
Växtutvecklingssystemet är en av hörnstenarna i det kvalitetssystem på plantskolesidan som heter E-systemet, och där är han en av huvudaktörerna.
Tomas Lagerström har även arbetat långsiktigt på Ultuna med att utveckla växtmateriallära för landskapsarkitektprogrammet. Han uppmärksammade att Ultunastudenterna hade sämre studieförutsättningar än de i Alnarp – och agerade därefter.
– Det fanns ingenting att visa för Ultunastudenterna när jag började där. Jag ansåg att vi måste ha jämförbara förutsättningar i utbildningen, säger Tomas Lagerström som därför ritade först Ullbo woodland garden, och ett par decennium senare Kunskapsträdgården. Till dessa och andra planteringar på campus finns i dag växtkartor och växtlistor.
– Jag var beredd att kriga för mina idéer och var väl inte alltid så bekväm.
Under sina år på Ultuna har han sett 1 500 blivande landskapsarkitekter passera.
– Väldigt många av dem jag utbildat har fått jobb. Men så är också arbetsmarknaden för denna grupp bred, från projekterande landskapsarkitekter till naturvårdare.
Tomas Lagerström är också intresserad av det kulturhistoriska perspektivet på växter och trädgård. Han har varit växtexpert i flera sådana projekt bland annat på Örbyhus och Grönsöö slott, i Lövstabruk, Ekolsund, Sätra brunn och i Skytteanska trädgården.
– Hela vår egen trädgård är förresten också ett projekt – en trädgård blir aldrig ”färdig”. Både jag och min fru tycker att själva processen är det intressanta.
Han ägnar en hel del tid åt fotografering och att arbeta med bilderna, som han kombinerar med att författa populärvetenskapliga artiklar, hålla föredrag och medverka i kurser.
– Om hälften av jobbet är forskning och växtutveckling så är andra hälften information som ovillkorligen ska ut till bransch och allmänhet.