Maria Hölaas är född i Trondheim och döpt i den stora, mäktiga Nidarosdomen som bara låg ett stycke från hennes barndomshem. När hon var sex år flyttade familjen, mamma, pappa och två yngre syskon, till Sverige och Upplands-Bro. Men kontakterna med Norge och det norska hölls vid liv:
– Vi åkte alltid till Norge på somrarna. Mamma var av stadssläkt och pappa var av bondesläkt, från andra sidan fjorden. På somrarna levde vi barn därför både stadsliv och lantliv med traktorkörning och med att hoppa i hö. Inom familjen talar vi norska, säger Maria Hölaas.
Hon gick på Internationella gymnasiet i Kungsängen och Upplands Bro-gymnasiet. Under tonåren funderade Maria Hölaas på att bli författare, stödd av flera lärare som gärna läste hennes texter och gav bra återkoppling på dem. Efter gymnasiet flyttade hon till Uppsala för att plugga.
– Det blev antikens kultur och historia, efter ett inspirerat besök på Kreta, säger Maria Hölaas som sedan fyllde på med historia, psykologi och historia till en fil kand. Därefter gick hon den tvååriga biblioteks- och informationsvetarlinjen i Uppsala.
– Där läser man allt från inlärningsteorier till klassifikation och om hur människan söker information. Linjen ger en bred bas, och efter utbildningen kan man hamna lite varsomhelst. Mina gamla kursare håller på med väldigt olika saker, säger Maria Hölaas som under studieåren var nationsbibliotekarie på Upplands nation, sekreterare i Bibliotekariekonventet samt filmvärd.
Dessutom jobbade hon som ledsagare åt synskadade. Redan innan hon tog sin examen 2007 fick hon ett ett-årigt vikariat vid Medelhavsmuseet i Stockholm. Sedan gjorde Maria Hölaas på egen hand en långresa till Australien, som varade i nästan ett år. Hon jobbade sig fram, och när hon hade tjänat tillräckligt reste hon vidare.
– Australienresan blev ett naturligt avbrott i livet. Jag kände att ”nu måste jag passa på, för så här fri kommer jag aldrig mer att bli”, säger Maria Hölaas.
Under det året arbetade hon bland annat som städerska, servitris, bartender och ”farmhand” i byn Narrogin utanför Perth, bland australiensiska cowboys som drev samman kor och kalvar från mc.
– Det var lättare att få jobb på den australiensiska landsbygden. Jag var där när den ekonomiska krisen slog till i Europa, och många engelsmän och irländare sökte jobb i Australien, så konkurrensen var svår för oss som inte hade engelska som modersmål. Hursomhelst var resan det bästa jag gjort i mitt liv.
När hon återvände till Sverige fick hon ett vikariat som handläggare på Landstingsarkivet i Linköping, där hon bodde något år innan hon började jobba i föräldrarnas företag som producerar och säljer högtalare till bland annat kyrkor.
– Under den perioden införde jag ett nytt arkiv åt dem.
Så plötsligt en dag i slutet av förra året ringde telefonen oväntat, och det var hennes nuvarande arbetsgivare som efter att ha hittat hennes CV i yrkesförbundet DIK:s vikariepool erbjöd henne jobbet som bibliotekarie vid Institutet för språk och folkminnen vid Arkivcentrum i Uppsala.
– Det är jättetrevligt att vara tillbaka i stan igen och återknyta kontakten med alla gamla vänner, säger Maria Hölaas, som kan se fram emot en händelserik vår och försommar. Födelsedagen tillbringar hon i Paris tillsammans med fästmannen, och i juni ska paret gifta sig i Uppsala under överinseende av norska, svenska och engelska släktingar.