Jonas Karlsson har många konstnärliga järn i elden. Hyllad och Guldbaggebelönad skådespelare med en diger repertoar av såväl teater- som filmproduktioner; rosad författare med gott öga för sinnrika noveller.
– Det blir väldigt omväxlande att gå från en inspelning med så många människor att man knappt kan räkna dem, eller att medverka i en teateruppsättning med alla intriger och konflikter där man ändå försöker att komma överens, och byta till ett helt annat läge där jag sitter i min ensamhet och skriver i lugn och ro och utan någon regissör som talar om för mig vad jag ska göra. Jag vill inte vara utan det här kreativa växelbruket. Jag älskar det!
Embryot till hans öppna sinne kan hittas i tallskogen på Värmdö som var lekmarker för den rastlösa pojken med omåttlig fantasi. Ungefär vid samma tidpunkt fick han den klassiska ”vad vill du bli när du blir stor-frågan”. Han svarade: ”Allting-man”.
– Jag var väldigt nöjd med det här begreppet, med att jag inte behövde välja något.
Drygt fyra decennier senare på ett lugnt Stockholmskafé är han fortfarande väldigt nöjd.
– Men jag håller på att fylla 45 och är inte främmande för att testa något helt nytt. Kanske att regissera på riktigt eller varför inte omskola mig till trädgårdsmästare ...
För att förstå nödvändigheten med allting-man får vi backa till Jonas Karlssons första år som skådespelare med produktioner som Lars Noréns ”Rumäner” och julkalendern ”Julens hjältar”.
Han tackade ja till alla erbjudanden, eftersom man ju aldrig vet om det blir några fler. Han dubbeljobbade, trippeljobbade, sprang mellan tv-inspelningar, Stadsteatern och Dramaten.
Till slut blev han likgiltig och tappade självaste drivkraften – hans brinnande entusiasm.
– Jag kunde inte längre uppskatta att folk hörde av sig med roller, det kändes inte lockande. I stället tänkte jag, ”varför vill de pracka på mig massor med jobb?” Då förstod jag att det var dags att ta paus.
Så eftersom han känner sig själv tillräckligt väl, och vet att han är alltför rastlös för att kunna stå ut med att göra ingenting, valde han att skriva sig ur krisen.
Nu har han fem böcker på sitt samvete, däribland novellsamlingen ”Spelreglerna” där han ifrågasätter begreppet lycka.
– Ofta blandas lycka ihop med framgång, pengar och kärlek - saker som helt kan förändras om man skruvar på dem lite. Jag säger hellre välbefinnande.
Trots ett synnerligen spännande arbetsliv är hans privata tillvaro rätt stillsam, menar han.
– Jag trivs med fasta rutiner och har inget behov av att göra spännande saker som att hoppa bungyjump. I grunden är jag en rätt lugn hemmakille som tycker om att hitta på kreativa saker på jobbet, säger Jonas Karlsson.
Eyal Sharon Krafft/TT
familj@unt.se