För sex år sedan meddelade dåvarande vice riksåklagaren Guntra Åhlund att hon skulle lämna sin post. Istället ville hon börja jobba deltid. Ytterligare tre år senare gick hon i pension.
– Jag kände mig mätt. Jag hade jobbat inom åklagarväsendet i princip hela mitt yrkesliv och arbetat på alla nivåer. Nu kan jag istället träffa barnbarn varje vecka och kan ligga och läsa till halv ett på nätterna, berättar hon.
Vi hörs på telefon eftersom Guntra Åhlund bor i Skåne under delar av året. Det var också dit som hennes föräldrar kom efter att ha flytt från Lettland i andra världskrigets slutskede. Men när hon var fyra år flyttade familjen till Uppsala eftersom modern fick jobb som tandläkare på Folktandvården, först vid kliniken vid Domarringens skola och sedan på Wallingatan. Fadern tog hand om barnen samtidigt som han studerade och arbetade senare som läroverksadjunkt. I hemlandet hade han studerat juridik, en tråd som istället togs upp av dottern.
– Så länge jag minns har jag varit intresserad av samhällsfrågor. Jag tänkte bli journalist, men stämningen på Journalisthögskolan 1969 var alldeles för radikal för mig så jag valde juridiken istället. Det har jag aldrig ångrat.
Hela sin karriär var hon åklagare, sånär som på några på justitiedepartementet. Hon menar att de åren var till stor nytta för henne när hon senare fick chefstjänster inom Åklagarmyndigheten.
– Men det var verkligen inte någon planerad karriärväg. Att bli chef var inget jag hade tänkt på förrän jag fick förfrågan om att bli chefsåklagare i Uppsala, berättar hon.
Det var 1995 som Guntra Åhlund, som tidigare hade jobbat i Uppsala, kom tillbaka som chef. Åren som följde var händelserika. Åklagarna från Tierp och Enköping flyttades in till Uppsala, åklagarkammaren fick fler uppgifter och på bara ett år värvades tio unga jurister till helt nya åklagartjänster.
– Det var en väldigt dynamisk tid även på andra sätt. Vi utvecklade arbetsmetoderna och inledde en stor datorisering. Vi hade ett väldigt bra samarbete med polisen och många bra utredare, säger hon och tillägger att åren i Uppsala var de bästa i hennes yrkesliv.
Efter fem år i Uppsala blev hon istället överåklagare i Västerås med övergripande ansvar för sju åklagarkammare i Mellansverige. Där fick hon också polisens skott mot en demonstrant under Göteborgskravallerna på sitt bord. Ärendet togs upp på nytt av riksåklagaren efter ett reportage i SVT:s Uppdrag Granskning, men Guntra Åhlund fann efter sin utredning ingen anledning att väcka åtal mot polismännen.
– Det var väldigt kontroversiellt, men jag skrev ett långt beslut med motivering som gav en helt annan bild av händelsen än den media och framför allt Uppdrag Granskning hade gett.
Senare fick hon uppdraget att föreslå en ny organisation för utredningar där poliser kan misstänkas för brott. Förslaget låg till grund för att Riksenheten för polismål bildades.
– Det är en enhet som är helt skild från den vanliga polisen och har sina egna utredare. Det är väldigt viktigt med den integriteten, säger Guntra Åhlund som blev den nya enhetens chef med placering i Malmö, men som bara hann ha jobbet ett år innan hon fick uppdraget som vice riksåklagare.
Även om hon i dag är pensionär har hon inte helt lämnat juridiken. Dels har hon varit anlitad i en utredning kring den så kallade Enirohärvan, dels har hon jobbat åt Domarnämnden, som rangordnar kandidaterna när nya domare ska utses.
– Det har varit väldigt roligt och något jag hoppas att jag kan få fortsätta med, säger hon.