Dagens födelsedagsbarn valde att lämna en karriär som fysiker för att i stället satsa på politiken.
– Det hade blivit svårt att tjäna två herrar samtidigt. Jag kände att politiken trängde ut naturvetenskapen i mitt inre. Ska man vara en bra forskare måste man brinna för sin forskning. Den måste alltid stå i fokus. Jag kände att jag inte kunde leva upp till det.
Martin Wisell är uppvuxen i bruksorten Söderfors. Hans pappa jobbade på brukets labb och mamma var lärare i Tierp.
– Att växa upp i Söderfors var både plus och minus. Samtidigt som naturen och fritiden var rik, fanns det inte så många sociala sammanhang som i en större stad.
På fritiden tyckte han om att rita och spela spel. Han samlade frimärken, spelade fotboll och när han blev lite äldre började han med innebandy. Sporten har sedan följt honom genom livet, i nationssammanhang och med kolleger fram tills för två år sedan, då ett knä slutligen sa ifrån.
Efter gymnasiet blev det lumpen i Enköping och studier i teknisk fysik i Uppsala.
– Det var den intressantaste och roligaste linjen. Jag trivdes verkligen med att studera, säger Martin Wisell. Efter sin examen läste han för nöjes skull religionsantropologi, biologi och miljöekonomi (de två senare ämnena skulle han, som vi snart ska se, lite oväntat få nytta av i framtiden).
– Jag tänkte att kunskapens börda är lätt att bära, och man hade möjlighet att få studiemedel i tolv terminer.
Han återvände sedan till fysiken, forskade först en tid kring radioaktivitet i sediments- och jordprover innan han bytte inriktning och studerade kollisioner mellan tunga joner och fusioner av lätta kärnor. Tanken var att doktorera.
Men efter licentiatsexamen grep politiken in i hans liv. Hans mamma var aktiv kristdemokrat, i Tierp, och han anslöt sig till partiet 1991.
– Efter valet ökade Kd mycket, och det behövdes personer till bland annat nämnderna, säger Martin Wisell, som fick sitt första politiska uppdrag i barn- och ungdomsnämnden i Tierp där han satt 1992–1994.
När han 2003 såg i partidningen Kristdemokraten att partiet sökte en handläggare i miljöfrågor i riksdagen sökte han jobbet, fick det – och lämnade universitetet. Tidigare hade han haft ansvaret för miljö- och energifrågor i KDU. Efter en period som politiskt sakkunnig är han nu utredare vid partiets utredningsavdelning.
– Jag är frikopplad från dagspolitiken och utskottsarbetena, och jobbar mer strategiskt med bland annat partiprofilen.
Han blev aktiv i Kristdemokraterna i Uppsala 1994, sitter i kommunfullmäktige sedan 2002, och är förste vice ordförande i nämnden för hälsa och omsorg. Miljöfrågor och hemlöshetsfrågor är stora engagemang, liksom problematiken med tiggare:
– Det handlar om att ta till sig information om vilka som kommer, hur och varför. Ofta medför det olika problem som alla tycks gå in i varandra: tiggeri, människohandel, oseriösa arbetsgivare, prostitution. Det här måste hanteras på nya nivåer.
Jag frågar om han själv brukar ge pengar till tiggare.
– Jag gör det ibland, men borde inte. I stället ska man ge pengar till organisationer som hjälper till med mat och husrum.
Sin blivande hustru Kristin träffade han på föreningen Heimdal. Han hade varit på Kristdemokraternas 40-årsfest i Stockholm och var på väg hem till Uppsala. Han visste att det var fest på Heimdal samma kväll och tittade förbi för att kolla om den fortfarande pågick. I dag har paret två små barn som de varit föräldralediga med i samma utsträckning.
– Vi fjällvandrar med barnen, och det fungerar bra fast de är små. 2010 var vi i Härjedalen och förra året i Duved.
Han tillbringar också gärna tid i stugan i Småland, som byggdes av farfars farfar och funnits i släkten sedan 1800-talet.
Sin födelsedag har han en avspänd hållning till:
– Att fylla 40 år är ju ingen aktiv handling så jag känner mig inte pressad att förhålla mig till det, säger han listigt innan han åker hem för att montera ihop en säng till tvååringen som vuxit ur spjälsängen.