NĂ€r de amerikanska juvelerarnas förbund 1912 antog ett schema över mĂ„nadsstenar var sjĂ€lva Âföreteelsen inte ny. Seden att bĂ€ra mĂ„nadssten som lyckobringare Ă€r kĂ€nd sedan Â1700-talet i Europa men typen av sten har Âvarierat.
Men det Àndrade alltsÄ de amerikanska juvelerarna pÄ och Àn i dag Àr det deras schema som följs. OcksÄ av familjesidan nÀr vi under hela nÀsta Är varje mÄnad kommer att skriva om just den mÄnadens Àdelsten.
Man kan utgÄ frÄn att de amerikanska juvelerarna valde stenar som frÄn deras synpunkt var de mest intressanta rent kommersiellt och naturligtvis tog de med de fyra stora: diamanten, rubinen, safiren och smaragden. Kanske hade de svÄrt att enas om resten? Tre av mÄnaderna har nÀmligen fÄtt tvÄ stenar var.
I Nationalencyklopedin beskrivs Àdelstenar som stenar (mineral, bergarter, korall, bÀrnsten eller pÀrlor) som efter viss behandling (klyvning, slipning eller polering) Àr tillrÀckligt attraktiva och varaktiga för att anvÀndas som personliga prydnader.
Och prytt och smyckat sig har mĂ€nniÂskor gjort i Ă„rtusenden. Redan i Gamla Testamentet finns en upprĂ€kning (men utan diamanten för den hade man pĂ„ den tiden Ă€nnu inte Âhittat). Man hittar den i Andra Mosebok i en beskrivning av prĂ€stens bröstvĂ€ska, den som besĂ€tts med fyra rader av stenar: â... i första raden en Âkarneol, en topas och en smaragd, i andra raden en rubin, en safir och en kalcedon, i tredje raden en hyacint, en agat och en ametist, i fjĂ€rde raden en krysolit, en onyx och en jaspis. De innefattades i flĂ€tverk av guld. Stenarna var tolv och svarade mot namnen pĂ„ Israels söner, en för varje namnâ.
Inför de tolv artiklar som den hĂ€r serien omfattar kontaktade UNT tolv guldsmeder och anstĂ€llda i guldsmedsbutiker i Uppsala och frĂ„gade Âefter just deras favoritsten. I frĂ„gan ingick att de inte behövde vĂ€lja nĂ„gon ur mĂ„nadsstensschemat. Fyra svarade diamant medan övriga Ă„tta valde sten som de var ensamma om. En sade smaragd. Sedan följde opal, topas, kvarts, turmalin, pĂ€rlor, tsavorit och tanzanit. Tsavorit och tanzanit skulle inte ha sagt amerikanerna nĂ„gonting. De tvĂ„ upptĂ€cktes nĂ€mligen inte förrĂ€n pĂ„ 1960-talet. Tsavorit Ă€r en grön granat och tanzanit en blĂ„ eller lila Ă€delsten namngiven av ÂkĂ€nda Tiffanyâs i New York. Det Ă€r ocksĂ„ Tiffanyâs som till stor del stĂ„tt för Âmarknadsföringen. Sitt namn har stenen fĂ„tt frĂ„n fyndplatsen i Tanzania.
Bilden: Ett s k hundhalsband frĂ„n cirka 1900 som finns med pĂ„ Nordiska museets i Stockholm utstĂ€llning Smycken. Antalet Âorientaliska pĂ€rlor Ă€r 1â650, upptrĂ€dda i 15 rader. PĂ„ vitguldsstavar glimmar diamanter och safirer.