Vill forska om 1700-talet

Ett halvår före sin 40-årsdag sade musikvetaren Monika Glimskär upp sig från jobbet för att börja studera igen. Siktet är inställt på en doktorsavhandling.

Foto: Fanni Olin Dahl

Uppsala2015-06-24 08:00

Monika Glimskär har tillbringat våren böjd över Leuftsa musiksamling på Carolina Rediviva. Hon skriver en mastersuppsats om de handskrivna 1700-tals­noterna som en gång i tiden ägdes av friherren Charles de Geer på Lövstabruks herrgård.

– Det är en samling med både tryck och handskrifter och jag blev tipsad på institutionen om att det inte är så många forskare som har sysselsatt sig med den tidigare, berättar hon.

Att sitta och bläddra i nästan 300 år gamla notpapper beskriver hon som fängslande men tidskrävande. I samlingen finns såväl kända verk som Vivaldis årstider som helt okända kompositioner och vissa tryck är helt unika.

– Bland det mest spännande är att Charles de Geer har skrivit personliga anteckningar i noterna. Till exempel har han gjort topplistor på vad han tycker är bäst i ett album och vad han tycker är mindre bra, berättar Monika Glimskär.

När uppsatsen är klar hoppas hon kunna arbeta vidare med exempelvis Leufstasamlingen i en doktorsavhandling. För det var med siktet på att doktorera som hon i december sade upp sig från sitt jobb som Artist Manager på Svenska Konsertbyrån i Stockholm.

– Det var ett fantastiskt jobb som samtidigt var ganska tufft där jag var mellanhand mellan artister och arrangörer och det gällde att få alla att bli nöjda. Men jag hade jobbat där i sex år och kände för att gå vidare, och det var mitt stora intresse för historisk musik som fick mig att vilja börja studera igen, berättar hon.

Ett annat av hennes intressen är andra kulturer, något som grundades under uppväxten i invandrartäta bostadsområdet Hallonbergen i Sundbyberg.

– Jag tyckte att det var otroligt inspirerande med alla ungdomar med olika nationaliteter och när jag gick i skolan var lärarna väldigt aktiva och ordnade temadagar om de olika elevernas kulturer, berättar hon.

Monika Glimskärs musikintresse väcktes i den kommunala musikskolan i Sundbyberg, där hon under åren hann spela fiol, piano saxofon och en massa andra instrument. När det blev dags att söka till gymnasiet valde hon Stockholms Musikgymnasium. Hon tyckte att det var spännande att få börja skolan inne i Stockholm, men upplevde samtidigt något av en kulturchock.

– Det var nästan bara elever med svensk bakgrund där och hög medelålder på lärarna. I förorten där alla var så olika kunde man lättare hitta och vara sig själv, även om det finns andra problem på en förortsskola.

I dag spelar hon barockfiol och hon har under åren sett till att gå flera så kallade sommar-master class-utbildningar på platser runt om i Europa. Dessutom studerade hon för ett par år sedan barockviolin på konservatoriet i holländska Utrecht (för övrigt Charles de Geers uppväxtstad) under ett helt år.

– Jag jobbade halvtid i Stockholm samtidigt och pendlade mellan Sverige och Holland. Det var helt crazy. Men min man är forskare så han har stor förståelse för att man vill fördjupa sig.

I vintras slog hon sig ihop med tenoren Gabriel Gumucio och bildade en kantatduo.

– Jag lyssnade på honom i Helga trefaldighetskyrkan förra våren och blev väldigt nyfiken på honom. Jag skulle väldigt gärna ha en barockensemble här i Uppsala och vår duo känns som det första steget, säger Monika Glimskär.

I sommar ska de båda gå master class med den brittiska sopranlegenden Emma Kirkby i Trondheim och nästa planerade konsert är på kulturnatten i höst.

– Drömmen är att kunna kombinera forskningen med mitt eget spelande, säger hon.

UNT gratulerar

Namn: Monika Glimskär

Aktuell: Fyller 40 år 25 juni.

Familj: Maken Anders, forskare vid SLU, bror och föräldrar.

Bor: I Industristaden sedan 2008. ”Det är ett fint område, nära till naturen”.

Yrke: Masterstudent på musikvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Intressen: Förutom musiken det här med andra kulturer. Hade jag inte jobbat med musik hade jag nog jobbat med internationella relationer. Sedan är jag en stor hästvän och hoppas kunna ta upp ridningen igen någon gång.

Om hur hon hamnade i Uppsala: ”Jag har alltid drömt om att bo i Uppsala. Den första boken jag läste var Pelle Svanslös och jag fick en väldigt fin bild av Uppsala.”

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om