â Kommentar till insĂ€ndare av Kerstin Haglund 31/8
Smak- och luktsinnet försĂ€mras ju Ă€ldre man blir. Det Ă€r framför allt luktsinnet som har betydelse för smakupplevelsen och förmĂ„gan att kĂ€nna lukter förĂ€ndras pĂ„tagligt med Ă„ldern. Detta medför att maten blir smaklös och de Ă€ldre kĂ€nner inte igen sin favoritrĂ€tt; âMaten smakar inte likadant som förrâ (Lövenstam 2011 Livsmedelsverket Rapport 3).
Ăldre har svĂ„rare att identifiera olika lukter och skilja dem Ă„t, tröskeln för att uppleva och identifiera smaker korrekt höjs med Ă„ldern. För att göra maten mera smaklig behöver den kryddas ordentligt och tillsĂ€ttas smakförstĂ€rkare. En nĂ€ringsrik kost Ă€r naturligtvis viktig men den behöver Ă€ven vara inbjudande med rĂ€tt smak och utseende. Det Ă€r viktigt att rĂ€tten kĂ€nns igen. Livsmedelsverket har skrifter om nĂ€ringsriktig kost för Ă€ldreboende.
Sveriges kommuner och Landsting (numer regioner) har Ă€ven riktlinjer med Ă„tgĂ€rder för att förebygga undernĂ€ring, dĂ€r anges âkost som hĂ„ller hög sensorisk kvalitet och fyller de nationella kvalitetskraven pĂ„ innehĂ„ll av energi och nĂ€ringsĂ€mnen och som kan anpassas efter olika medicinska eller individuella behov och önskemĂ„lâ.
Jag antar att detta finns med i utbildning av personal vid Àldreomsorgen. Förutom Äldrandets effekter pÄ smak- och luktsinnet pÄverkas dessa Àven av lÀkemedel som i sig kan smaka illa ger förÀndringar i hur smaker och lukter upplevs. Detta problem Àr svÄrare att komma Ät, dÄ lÀkemedel behövs, Àn att ge maten en förstÀrkt smakupplevelse.