Behåll Sävjas karaktär som staden i skogen

Det finns goda möjligheter för genomtänkt och hållbar bebyggelse i Sävja, om områdets naturliga förutsättningar tas tillvara, skriver Anders Lindgren

Bygg inte en tradiionell kvartersstad i Sävja, skriver Anders Lindgren.

Bygg inte en tradiionell kvartersstad i Sävja, skriver Anders Lindgren.

Foto: Staffan Claesson/Arkiv

Insändare2020-03-19 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu har det första samrådet över Fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna ägt rum. Välbesökt och med en bra redovisning av planen. Tiden räckte inte till för alla frågor. Det var synd för det är genom direktkontakten med förtroendevalda och tjänstemän, som erfarenhetsutväxlingen blir viktigast.

För mig, som varit med i planeringen av Sävja från den första etappen, väcktes flera frågor vid genomläsningen av samrådshandlingen. Uppsala har slutit ett avtal med staten om att bygga 21 000 bostäder i Bergsbrunna/Sävja. Den gällande översiktsplanens inriktning och bedömning anger att området ska utvecklas med en stor mängd nya bostäder, minst 10 000, dvs hälften så många som den nya planen.

Sävja byggdes som staden i skogen, där skogsbrynen var breda nog att skydda den nya bebyggelsen från bruset från väg 255. Sävja ska vara staden i skogen. Behåll stadsdelens karaktär och bygg vidare på tidigare utbyggnad. Det finns goda förutsättningar för det. Inför Sävja 3 och 4 gjordes noggranna inventeringar hur den befintliga vegetationen och topografin, som skulle visa vilka områden som var lämpliga att bebygga och vilka som kunde användas i planeringen av parker och gårdsmiljöer. Lunsens natur har tagits tillvara och därigenom ha en grönstruktur som är färdig att använda samtidigt med inflyttningen. Jämför med hur den föreslagna översiktsplanen lagt ut en traditionell kvartersstad mitt i skogen. 

Barnens har särskilda utrymmesbehov, som är betydligt större än vuxnas. Omfattande utemiljöforskning har visat att allsidiga lekutrymmen är helt nödvändiga för barnens fysiska och sociala utveckling. Den mer representativa än funktionella gestaltningen av det offentliga rummet som idag är trend är oroväckande sett ur ett barnperspektiv. Med en parkkvalitetsinriktad planering kan barnens behov bättre tillgodoses. Gaturummen kan inte ersätta dessa när de planeras för olika utrymmesbehov.

Huvudgatan för motorfordon från väg 255 med påfart till E4 slingrar sig i förslaget genom det planerade Sävja. I en tidigare trafikanalys beräknades ett trafikflöde på mellan 12 000 och 25 000 bilar/dygn genom Sävja beroende på om vägen anslöts till E4 eller ej. I den analysen hade antagits att 2000 bostäder byggdes öster om ån och 5000 i Sävja jämfört med 13 000 respektive 21 000 enligt överenskommelsen med staten. Många bilister kommer att ta vägen genom Sunnersta- Flottsund-Väg 255 till E4 i stället för Kungsängsleden, som redan idag är för liten. Planens förslag blir som att lägga en Tycho Hedéns väg i Sävja.

Det finns goda möjligheter för en genomtänkt och hållbar bebyggelse om områdets naturliga förutsättningar tas tillvara. Gränsen i söder sattes för att spara skogen Lunsens unika hällbergsplatå och den likaså unika i många delar opåverkade skogen som naturreservat.