Besparingarna på Ackis oförenligt med bra vård

Under ny smittvåg  när vårdresurserna nått bristningsgränsen fick vårens applåderade hjältar en julklapp från sjukhusledningen, ett sparpaket på 400 miljoner kronor.

Besparingarna på Ackis är oförenliga med bra vård, anser insändarskribenterna.

Besparingarna på Ackis är oförenliga med bra vård, anser insändarskribenterna.

Foto: Staffan Claesson

Insändare2021-01-10 06:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Personalen arbetar under sjukvårdsavtal vilket betyder att veckoarbetstiden kan omfatta 48 timmar. Det råder anställningsstopp, inställda operationer måste arbetas in, sjuksköterskebristen är akut samt planer finns att sälja ut delar av vården. Samtidigt går regionen med över 100 miljoner kronor i överskott Sjukvårdsstyrelsens ordförande påpekar att det är personalen som står för de stora kostnaderna och att dessa måste minska. De anställdas insatser räddar liv. På vilket konto ska detta faktum skrivas? 

Dock är regionstyre och sjukhusledning generös med att skattepengar hamnar i privata fickor. Chefen för thoraxkliniken tillåts att på arbetstid jobba på sin privata klinik, bemanningsföretag anlitas i stor omfattning och mer vård ska köpas av kapitalistiska företag, vinstkalkyl inräknad. Dessutom erhåller den avgående sjukhusdirektören Erik Wahlberg en årslön i avgångsvederlag.

Regionstyrelsens Emilie Orring (M) och sjukhusstyrelsens Malin Sjöberg Högrell (L) hävdar att uppskjuten vård ska ordnas med hjälp av statsbidrag (UNT 14/12). Hur trovärdigt är Orrings och Högrells försäkran att "fokus måste ligga på att människor får tillgång till den vård de har behov av" och att ge "vård under trygga former"?    

Enligt befolkningsprognosen kommer andelen äldre att öka kraftigt. Om vården ska bedrivas i samma utsträckning som i dag skulle läkarbesöken på Akademiska sjukhuset, och lasarettet i Enköping stiga. Enbart detta medför en kostnadsökning på 500 miljoner kronor. 

Orring och Högrell påpekar att personalen "kommer att behöva tid för återhämtning" vilket man vill lösa med kostnadsdrivande vårdköp. Sköterskebristen på Akademiska beror främst på att anställda slutar på grund av tuff arbetsmiljö. Då lockar den med skattepengar privatiserade vården där bemanningsföretag ger bättre lön och mindre ansvar och kliniker arbetar med ett helt annat patientunderlag.

Försämrad tillgänglighet till vård medför att allt fler skaffar sig privat sjukförsäkring. Nyligen röstade allianspartierna plus SD i riksdagen nej till förslaget att förbjuda vårdgivare att låta försäkringspatienterna gå före landstingspatienterna, pengarna avgör vilken vård man får. Sjukhusstyrelsens ordförande skriver på sin hemsida att det är viktigt att lyssna på personalen. Nå det återstår att bevisa.