Byggplaner förvanskar värdefull miljö

Den planerade byggnationen vid Österplan innebär en omfattande förändring av miljön kring gamla tingshuset, skriver Marianne Lövenstad, Kenneth Andersson, Tinde Carlbrand, Kjell Blückert, och Håkan Rudström

Den planerade byggnationen vid Österplan innebär en omfattande förändring av miljön kring gamla tingshuset, skriver Marianne Lövenstad, Kenneth Andersson, Tinde Carlbrand, Kjell Blückert, och Håkan Rudström

Foto: Johan Celsing arkitektkontor

Insändare2019-12-23 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Planeringen av ny bebyggelse fortsätter på Gamla Tingshusets tomt i hörnet av Österplan och S:t Olofsgatan.

Plan- och byggnadsnämnden Uppsala kommun beslutade vid sitt sammanträde 2019-11-21 att genomföra plansamråd gällande detaljplan för kvarteret Trudhem. Tidsplanen anger samråd under första kvartalet 2020.

Fastighetsägaren planerar att uppföra en fem våningar hög byggnad på tingshusets gård mot Österplan så endast en liten passage återstår mot tingshusbyggnaden. Samt en hög och smal byggnad mot Storgatan som täpper till den nuvarande passagen.

Nybyggnationen skulle innebära en omfattande förändring och en stor förvanskning av tingshuset som helhet. Ny byggnad skymmer tingshuset totalt och tingshuset kan inte ses och upplevas från Österplansidan.

Tingshuset ingår i en särskilt värdefull bebyggelsemiljö enligt Kommunfullmäktigebeslut 1988 samt översiktsplanen. Byggnaden är även beskriven i ”Uppsalas byggnader”. Den byggnaden uppfördes efter ritningar av Bengt Kocken 1954 och Tingshuset är q-märkt. Tingshuset inklusive dess gård har ett kulturhistoriskt värde som väl motsvarar de krav som kulturmiljölagen ställer på ett byggnadsminne. 

Uppsala kommun har utarbetat ett omfattande policydokument ”Arkitekturpolicy” med tydliga riktlinjer som anger hur exploatering och byggnationer ska hanteras.

"Den planering och den byggnation som utförs är resultatet av noggranna överväganden och med ambitionen att skapa en långsiktigt hållbar miljö av hög arkitektonisk kvalitet. Inför alla åtgärder i den byggda miljön görs en analys utifrån det befintliga och en arkitektonisk vision som beskriver vad man vill åstadkomma. "

Granadakonventionen från 1985 om skydd för Arkitekturarvet i Europa som Sverige skrivit under. I en konvention som trädde i kraft för Sverige den 1 februari 1991 kan man läsa.

"Artikel 1 Samlade bebyggelsemiljöer: homogena grupper av stads- eller landsbygdsbebyggelse av framträdande historiskt, arkeologiskt, konstnärligt, vetenskapligt, socialt eller tekniskt intresse och som är tillräckligt sammanhängande för att bilda topografiskt definierbara enheter.

Artikel 10 Bevarandeskydd Innefattar skyddet av byggnadskulturarvet som ett viktigt mål i fysisk planering samt säkerställer att hänsyn tas till detta krav på alla stadier, både i planarbetet och vid tillståndsgivning. "

Om en seriös utredning har genomförts av ansvariga i Uppsala kommun gällande byggplanerna på Gamla tingshusets tomt så borde det stå helt klart att en exploatering och ett sådant omfattande nybygge som det planeras för strider mot de regler som gäller för ett bevarande av byggnader som har mycket höga kulturhistoriska och arkitektoniska värden.

Om en byggnation skulle genomföras på Gamla tingshusets tomt skulle det aldrig någonsin gå att återställa den skada som ansvariga har åsamkat tingshuset.