Insändare: Dags att folkomrösta om svenskt Natomedlemskap

När situationen i Ukraina har förvärrats, har stödet för ett svenskt Natomedlemskap ökat samtidigt som motståndet har minskat vilket tyder på att många svenskar upplever att det är otryggt att leva i ett Sverige som saknar de säkerhetsgarantier ett svenskt Natomedlemskap skulle medföra. I en opinionsmätning från Novus, som publicerades i januari i år, sade 37 procent ja till Nato-medlemskap, 35 procent sade nej och 28 procent var osäkra. I riksdagen finns det dock en fortsatt majoritet emot ett svenskt Nato-medlemskap. De rödgröna och Sverigedemokraterna säger nej medan samtliga partier, som tillhörde alliansregeringen tidigare, säger ja.

I Sveriges utrikesdeklaration, som utrikesminister Ann Linde (S) presenterade på onsdag den 16 februari 2022, står det bland annat enligt följande: ”Rätten att göra egna säkerhetspolitiska val är nyckeln till vår säkerhet. Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.”

I dagens säkerhetspolitiska läge i kombination med att Sveriges försvarsförmåga inte är så stark efter de nedskärningar man gjorde i försvaret för 20 år sedan är det dock tveksamt om alliansfriheten verkligen är den bästa möjliga säkerhetspolitiska lösningen för Sverige eftersom utan svenskt Natomedlemskap omfattas Sverige inte heller av Natos säkerhetsgarantier. De baltiska länderna har fått vara i fred efter att ha blivit medlemmar i Nato i 2004. Detsamma kan man inte säga om Ukraina och Georgien som inte är medlemmar i Nato. Även om det kanske inte finns något omedelbart militärt hot mot Sverige i dag, borde man inte vänta med att ansöka om Natomedlemskap tills ett sådant hot eventuellt uppstår.

Frågan om ett svenskt Natomedlemskap är så viktig att den borde avgöras i en folkomröstning redan i år, helst senast i samband med valet i september. Tiden är inte på Sveriges sida i denna fråga.