Insändare: Dags för kommunen att lyssna på seniorerna

Det är en besvärlig tid vi lever i, inte minst gäller det personer i riskgrupperna. Men trots att vi inte kan träffas och diskutera måste utvecklingen gå vidare och det kreativa tänkandet fortgå. Det gäller även ”äldrefrågor”. Vi har från SPF i debattartiklar och insändare tidigare påpekat att Uppsalas politiker inte tagit dessa på allvar:
- KPR (Kommunala PensionärsRådet) har av många politiker lågprioriterats och oftast varit ett forum för information från kommunen om vad som redan skett och inte kan påverkas. Här har kommunpolitikerna ett utmärkt forum för kunskapsinhämtning och diskussioner om, och remisshantering av, äldrefrågor. Lyssna i stället för att låta tjänstemän dra sammanfattningar av tagna beslut!
- Återgå till den tidigare, organisatoriskt oberoende, Äldreombudsmannen som bland annat gör en årlig sammanfattning av kommunens tillkommakortande i äldrefrågor (senaste rapporten 3 år gammal, se kommunens hemsida). Äldreombudsmannen bör också ges utökade befogenheter för att kraftfullt kunna påverka äldrefrågor i en positiv riktning. Ett alternativ är att inordna ÄO under UPS (Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd).
- Se till att äldrefrågorna inom kollektivtrafiken (biljettköp för ”digitalt handikappade”, rabatterade resor på lågtrafiktider) får en lösning. Frågorna tillhör regionen, men kommunen är representerade i UL:s styrelse.
- Tag ett ordentligt tag i kontinuitetsfrågan (=antal hemvårdare som besöker en brukare).
- Ta fatt i kvalitetsproblemen på särskilda boenden. Uppsala ligger långt ner på den årliga uppföljningslistan som genomförs av Socialstyrelsen. 
Ja, listan kan göras längre, men det väsentliga är nu att politikerna lyssnar på ”verkligheten” och låter ”den äldrevänliga kommunen” bli en verkstad och inte bara ett manifest.