Det Àr inte tjejer som blir gÀngkriminella

Det Àr fel att inte skilja pÄ tjejer och killar nÀr man talar om gÀngkriminalitet, skriver Karin Ericsson,

Brottsforskare borde studera hur skillnaden mellan killars och tjejers livsval uppstÄtt, skriver Karin Ericsson.

Brottsforskare borde studera hur skillnaden mellan killars och tjejers livsval uppstÄtt, skriver Karin Ericsson.

Foto: Christine Olsson/TT

InsÀndare2022-01-28 06:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Jag lĂ€ser och hör frĂ„n nyhetssĂ€ndningar om utredningar och uttalanden med mera frĂ„n polis, myndigheter och rĂ€ttsvĂ€sendet om ungdomars gĂ€ngkriminalitet. Jag reagerar pĂ„ att man i detta sammanhang klumpar ihop killar och tjejer under benĂ€mningen ungdomar. FrĂ„n de uttalanden och utredningar jag hört och sett handlar det enbart om killar. 

Det vill sÀga tjejerna med samma livssituation begÄr inte skjutningar och Àr inte gÀngledare. Merparten av dem gÄr i skolan och Àgnar sig Ät hÄrt arbete för att skapa sig en framtid. Det Àr vÀldigt orÀttvist mot tjejerna att de ska klumpas ihop med killarna som inte klarar av detta utan tar den bekvÀma vÀgen att vara ett offer för sin livssituation.
LÄt tjejerna slippa denna orÀttvisa och beröm dem istÀllet för deras livsval.
Jag önskar att brottsforskare skulle Ă€gna tid Ă„t att utforska hur denna skillnad mellan killars och tjejers livsval uppstĂ„tt, och att de tar fram Ă„tgĂ€rder i tidigt skede för att stoppa killarnas utveckling mot brottets bana. Det mĂ„ste gĂ„ att vĂ€nda den förfĂ€rliga utveckling som dessa killars beteende visar pĂ„ som vi dagligen lĂ€ser och hör om. 

Dagens metoder, som erbjuds av myndigheterna för att hjÀlpa killarna ur sin kriminella livsstil, har ju inte fungerat sÄ nÄgot nytt mÄste till.