Hur mår landsbygden i dag? I dessa coronatider sitter vi stadsbor här och funderar ska man ha munskydd eller räcker det med 2 meters avstånd till närmaste kunder när vi veckohandlar. Finns det lanthandel kvar? Skola? Vi vet att barn är vår framtid. Bygderna dör på grund av brist på invånare. Den första man stänger är skolan. För få barn.
Kan man inte se möjligheten att flytta elever från staden till dessa elevfattiga skolor på landsbygden? Tänk vilka pedagogiska möjligheter att lära barnen konkret var potatisen växer, vem ger oss mjölken. Det allra bästa är miljön. Alla behöver lugn omgivning. Trivs man i skolan har man lättare att ta emot kunskap.
Fortsätter mina tankar om dagens pandemi. Idag kan det väl inte vara några som räknar på böndernas EU-bidrag. Kan man lita på att få matleveranserna från billigare håll? Bönderna här i Norden sitter inte i sina stugor och tittar på vyerna. Dom arbetar hårt och ansvarsfullt. Och kvalitén i näringen vi äter kan vi lita på. Vad händer om det blir brist på mat?
Lärarna ger grund till utbildningarna till forskare, sjukvårdpersonal, journalister med mera, som är lika samhällsviktiga yrken. När barnen får tillfälle flytta till naturnära skolor kan hen eventuellt inspireras att leva på landsbygden senare i livet.