GlÀdjebetyg ingen glÀdje för lÀrarna

Överbetyg Ă€r som godis till oroliga elever, förĂ€ldrar och till skolledning/skolkommun. Men dessa beror delvis pĂ„ att alltför stor press lĂ€ggs pĂ„ enskilda lĂ€rare att fĂ„ upp eleven till godkĂ€nd nivĂ„, skriver Cecilia Wernhoff Zaluha.

GlÀdjebetyg Àr nÀr lÀrare kraftigt övervÀrderar elevers prestationer pÄ grund av egen osÀker bedömning, skriver skribenten.

GlÀdjebetyg Àr nÀr lÀrare kraftigt övervÀrderar elevers prestationer pÄ grund av egen osÀker bedömning, skriver skribenten.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

InsÀndare2022-06-04 07:15
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

För drygt en tid sedan uttryckte Skolverket bestörtning över en betygsÀttning, lÀs glÀdjebetyg, som inte motsvarade den aktuella kunskapsnivÄn hos eleven. Det var första gÄngen verket tog tag i den omtalade betygsinflationen i Sveriges skolor, nÄgot som diskuterats av och till sen friskolereformen 1992.

Men vad Ă€r dĂ„ glĂ€djebetyg, trots i huvudsak en seriös lĂ€rarkĂ„r? Det Ă€r nĂ€r lĂ€rare kraftigt övervĂ€rderar elevers prestationer pĂ„ grund av egen osĂ€ker bedömning (ofta fallet för obehöriga lĂ€rare) eller nĂ€r lĂ€rare vid osĂ€kerhet inte ges möjlighet att samarbeta kring bedömning och betygssĂ€ttning. Men, och nu bjuder undertecknad pĂ„ egen erfarenhet av kommunal anstĂ€llning; nĂ€r lĂ€raren upplever en press att sĂ€tta ett högre betyg, av eleven, förĂ€ldrar eller skolledning. 

NĂ€r skolorna i och med fria skolvalet 1992 och skolpengens införande, utsattes för konkurrens, sĂ„ blev de enskilda skolornas redovisning av antalet behöriga elever till högre skolform, hĂ„rdvaluta pĂ„ skolornas hemsida. Dock Inte bara friskolor konkurrerar utan Ă€ven kommunala. FörstĂ„s. 

Under ett personalmöte vid en av Uppsalas grundskolor uttryckte en rektor det sĂ„lunda: alla klutar skulle sĂ€ttas in för att hjĂ€lpa skolans elever till godkĂ€nda betyg. Och tjĂ€nsteunderlaget var i farozonen. Vid medarbetarsamtal, kunde samma rektor som ovan förhöra sig om vad man som lĂ€rare hade för Ă„tgĂ€rdsstrategier för att fĂ„ elever ”igenom”. Naturligtvis har rektorer befogenhet till detta. Men pĂ„ vilket sĂ€tt det görs Ă€r den viktiga frĂ„gan och sĂ€rskilt om skolan inte har tillrĂ€ckligt med speciallĂ€rare. DĂ„ lĂ€ggs uppdraget enbart i den enskilda lĂ€rarens knĂ€ att ”fĂ„ igenom” eleven till exempel godkĂ€nd nivĂ„. 

Den pressade tonen hos rektor uppfattades av flera, konkurrensen med friskolor var pĂ„ allas lĂ€ppar. Vissa lĂ€rare ansĂ„g att antalet till exempel underkĂ€nda i den egna klassen eller Ă€mnet, Ă€ven kunde kopplas ihop med den individuella lönesĂ€ttningen. 

GlĂ€djebetyg mĂ„ste givetvis analyseras vidare. Ett gott om Ă€n fragmentariskt försök gjordes nyligen av SVT:s Vetenskapsredaktion. DĂ€r framhölls, bland annat att det inte kan vara en tillfĂ€llighet att efter introduktion av LGR11:s lĂ€roplan sĂ„ har elevers kunskapsnivĂ„er sjunkit (se Pisa-testen) parallellt med att den psykiska ohĂ€lsan ökat. Kunskapskraven pĂ„ vĂ„ra ungdomar har skĂ€rpts och komplicerats. Elevgruppen i Sverige har blivit mer heterogen genom stor inflyttning, vilket stĂ€ller nya krav pĂ„ svensk lĂ€rarkĂ„r. AlltsĂ„- fortsatt konsekvensanalys av den marknadsanpassade kommunala skolan, vad gĂ€ller ”glĂ€djebetygen”, borde vara pĂ„ plats. Dessa förekommer givetvis pĂ„ alla skolnivĂ„er. 

Överbetyg Ă€r som godis till oroliga elever, förĂ€ldrar och till skolledning/skolkommun. Kunden och chefen blir tysta– för en kort stund. Men ”Kejsarens nya klĂ€der” har vi kanske hört talas om?