För drygt en tid sedan uttryckte Skolverket bestörtning över en betygsÀttning, lÀs glÀdjebetyg, som inte motsvarade den aktuella kunskapsnivÄn hos eleven. Det var första gÄngen verket tog tag i den omtalade betygsinflationen i Sveriges skolor, nÄgot som diskuterats av och till sen friskolereformen 1992.
Men vad Àr dÄ glÀdjebetyg, trots i huvudsak en seriös lÀrarkÄr? Det Àr nÀr lÀrare kraftigt övervÀrderar elevers prestationer pÄ grund av egen osÀker bedömning (ofta fallet för obehöriga lÀrare) eller nÀr lÀrare vid osÀkerhet inte ges möjlighet att samarbeta kring bedömning och betygssÀttning. Men, och nu bjuder undertecknad pÄ egen erfarenhet av kommunal anstÀllning; nÀr lÀraren upplever en press att sÀtta ett högre betyg, av eleven, förÀldrar eller skolledning.
NÀr skolorna i och med fria skolvalet 1992 och skolpengens införande, utsattes för konkurrens, sÄ blev de enskilda skolornas redovisning av antalet behöriga elever till högre skolform, hÄrdvaluta pÄ skolornas hemsida. Dock Inte bara friskolor konkurrerar utan Àven kommunala. FörstÄs.
Under ett personalmöte vid en av Uppsalas grundskolor uttryckte en rektor det sĂ„lunda: alla klutar skulle sĂ€ttas in för att hjĂ€lpa skolans elever till godkĂ€nda betyg. Och tjĂ€nsteunderlaget var i farozonen. Vid medarbetarsamtal, kunde samma rektor som ovan förhöra sig om vad man som lĂ€rare hade för Ă„tgĂ€rdsstrategier för att fĂ„ elever âigenomâ. Naturligtvis har rektorer befogenhet till detta. Men pĂ„ vilket sĂ€tt det görs Ă€r den viktiga frĂ„gan och sĂ€rskilt om skolan inte har tillrĂ€ckligt med speciallĂ€rare. DĂ„ lĂ€ggs uppdraget enbart i den enskilda lĂ€rarens knĂ€ att âfĂ„ igenomâ eleven till exempel godkĂ€nd nivĂ„.
Den pressade tonen hos rektor uppfattades av flera, konkurrensen med friskolor var pÄ allas lÀppar. Vissa lÀrare ansÄg att antalet till exempel underkÀnda i den egna klassen eller Àmnet, Àven kunde kopplas ihop med den individuella lönesÀttningen.
GlĂ€djebetyg mĂ„ste givetvis analyseras vidare. Ett gott om Ă€n fragmentariskt försök gjordes nyligen av SVT:s Vetenskapsredaktion. DĂ€r framhölls, bland annat att det inte kan vara en tillfĂ€llighet att efter introduktion av LGR11:s lĂ€roplan sĂ„ har elevers kunskapsnivĂ„er sjunkit (se Pisa-testen) parallellt med att den psykiska ohĂ€lsan ökat. Kunskapskraven pĂ„ vĂ„ra ungdomar har skĂ€rpts och komplicerats. Elevgruppen i Sverige har blivit mer heterogen genom stor inflyttning, vilket stĂ€ller nya krav pĂ„ svensk lĂ€rarkĂ„r. AlltsĂ„- fortsatt konsekvensanalys av den marknadsanpassade kommunala skolan, vad gĂ€ller âglĂ€djebetygenâ, borde vara pĂ„ plats. Dessa förekommer givetvis pĂ„ alla skolnivĂ„er.
Ăverbetyg Ă€r som godis till oroliga elever, förĂ€ldrar och till skolledning/skolkommun. Kunden och chefen blir tystaâ för en kort stund. Men âKejsarens nya klĂ€derâ har vi kanske hört talas om?