Handlingsfrihet utan spårvagnar

En lösning utan spårvagn gör det lättare att anpassa planeringen efer ändrade förutsättningar, skriver Gunnar Hedberg

En lösning utan spårvagn gör det lättare att anpassa planeringen efer ändrade förutsättningar, skriver Gunnar Hedberg

Foto: Hasse Holmberg / TT

Insändare2020-03-23 05:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När man läser insändare av Erik Pelling (s) och Rickard Malmström så ger de intrycket att varje streck och siffra i översiktsplaneförslaget för Bergsbrunna och i spårvagnsutredningen, kommer att bli sant.

Bra samhällsplanering ger möjlighet för anpassningar till  ändrade förutsättningar som nya tekniker och andra förändringar i samhället skapar.

Att nu lägga tiotals miljoner i planering av ett spårvägsnät som låser utvecklingen för många årtionden är minst sagt oklokt. Att samhällsutvecklingen inte slaviskt följer olika planer visar två exempel för Bergsbrunnaområdet.

I januari 1965 gick staden Uppsala ut med att man ville bygga en tvillingstad i Lunsen med 100 000 innevånare år 2000. Vi vet att det mesta av den tänkta staden i stället blev ett naturreservat, Lunsen.

Uppsala kommuns intresse att utveckla Uppsala tätort söderut har bestått, bl a i översiktsplan 2002 där ett stort område I huvudsak öster om Bergsbrunna pekades ut för exploatering. Ännu så länge har inget hänt i området.

Det är naturligtvis helt fel att låsa utvecklingen vid mångmiljardinvesteringar i spårvägar.

Låt medborgare, beslutsfattare och andra aktörer ha kvar handlingsfrihet även efter denna mandatperiod.