Kommentar till insändare av Emilio Nilsson Navia 22/2
Nästan ett helt år har gått sedan covid bröt ut över hela världen. Så började en insändare jag läste idag, som ville påvisa trenden av obryddhet unga känner inför covid-restriktioner. Insändaren benämner hur unga går på fester och hur de tränger sig i redan fulla affärer. Får jag fråga hur du själv är medveten om hur trångt det är i affären? Jag vill inte kritisera denna individ personligen, då det inte är första gången, och sannerligen inte den sista, som jag kommer höra hur det är ungdomarnas fel.
Ungdomarna som är isolerade från sina vänner, som i allt högre grad söker vård för depression, och som plötsligt får bära på allt ansvar för sin utbildning. Hopp, motivation och betyg sjunker bland denna målgrupp, och vad får de tillbaka? Anklagelser och skuldbeläggning.
Personligen har jag som 20-åring upplevt äldre som ställer sig för nära eller är obrydda när jag försöker hålla så gott avstånd som möjligt. Jag vill inte lägga över skulden på de äldre, och jag påstår inte att varje ungdom är fläckfri. Istället vill jag framföra tesen att skulden för respektlöshet och restriktions-brytande tendenser ska läggas på en alternativ grupp. Idioterna. Det är dessa individer, som kommer i alla åldrar och former, som bör beskyllas.
Jag är själv en idiot för det mesta, och medvetet eller tankspritt har jag brutit mot flertalet restriktioner. Men nog får vara nog, de ungdomar som offrat sin utbildningskvalité, sociala nätverk och psykiska hälsa för att göra sitt allra bästa under denna pandemi ska inte längre få bära skulden. Lägg skulden där den hör hemma, hos oss idioter!