Hat, hot och mobbning på nätet har blivit en del av vardagen för många unga. Andelen ungdomar som utsätts för näthat har mer än dubblerats på bara tre år. År 2024 gällde det var femte ungdom i åldern 12–19 år. Det är en alarmerande utveckling som inte längre kan ignoreras. Därför kan ett första steg vara krav på bank-id, för att stoppa den destruktiva miljö som skadar ungdomar.
Ett grundläggande problem är anonymiteten på sociala medier. När människor inte behöver stå för sina handlingar förloras det sociala ansvaret. Forskningen visar att detta kan förklaras med begreppet ”moraliskt disengagemang”, en mekanism som gör att människor inte känner skuld eller ånger utan istället skyller på offret. I praktiken betyder det att vissa anser sig kunna skriva vad som helst så länge de kan gömma sig bakom en skärm och ett fejkkonto.
Enligt Skolverket får nätmobbning psykiskt, fysiskt och sociala konsekvenser för både offer och förövare. Det är ovanligt att någon ingriper, särskilt när mobbningen sker anonymt. Vad säger det om vårt samhällsklimat?
Att införa krav på identifiering, till exempel med bank-id för att skapa konton på sociala medier vore ett konkret och avgörande steg för att höja tröskeln för hat och hot. Det handlar inte om att tysta någon, utan om att ta ansvar för vad vi säger, precis som i verkliga livet.
Markus Selin (S) uttryckte 2024 i en interpellationsdebatt:"Desinformation ger polarisering, som ger demonisering, som ger autokratisering." En digital värld där ingen behöver stå för sitt ord är en direkt fara för demokratin.
Regeringen hänvisar till EU:s Digital Services Act, men avvisar tills vidare nationella initiativ om bank-id-krav. Det räcker inte, det är ett akut problem som kräver kraftfulla åtgärder nu!
Vi behöver måste börja ta ansvar. Ska vi verkligen låta ännu fler unga drabbas av ångest, depression och självmordstankar bara för att någon kan gömma sig bakom ett anonymt konto och därmed känna sig legitim i att uttrycka vad som helst?