Den 2 februari publicerades en kartläggning av organiska miljöföroreningar i vatten från våra tre största insjöar och i deras tillopp och utlopp (Males et al.; Mälarens Vattenvårdsförbund Rapport 2021:1). Koncentrationen av 100 kemiska ämnen, varav 70 läkemedel, analyserades. Mälaren, inklusive Ekoln, hade de högsta koncentrationerna och läkemedlen detekterades mest frekvent.
Det är känt sedan länge att många läkemedel kan påvisas i vatten nedströms reningsverk och kommer ut i sjöar och har visat sig förekomma i fiskar. En del läkemedel så som det inflammationshämmande diklofenak klarar inte reningsverken att rena bort, en stor del finns i utloppsvattnet. Detta har pågått länge och det är inte förvånande att en del läkemedel kan påvisas i miljön och vad dessa har för effekter på organismerna är väldigt lite kända. Kunskapsläget är dåligt.
En del läkemedel binder till partiklar och hamnar i bottensediment och kan därmed påverka bottendjur. Experiment på fiskar har visat beteendeförändringar hos våra inhemska arter storspigg och abborre men även hos fiskarnas ”labråtta” zebrafisk. Experiment har gjorts vid Södertörns högskola, Flemingsberg, och vid SLU. Spiggar exponerade för SSRI-preparatet Citalopram (Prosac ingår i denna grupp av psykofarmaka; ”lyckopiller”) som ökar halten av det centrala signalämnet serotonin i hjärnan. Spiggarna som exponeras som vuxen tar större risker, blir mindre aggressiva och förlorar aptiten. Vid tidig exponering efter kläckning kvarstår beteendeeffekterna efter lång tid i rent vatten.
Läkemedel som påverkar hjärnan är en grupp som kan få allvarliga konsekvenser med beteendeförändringar och i värsta fall påverka ekosystem. Etinylöstradiol (EE2) är ett annat läkemedel som ger förändringar hos fiskars allmänna beteenden. Denna syntetiska östrogen (honligt könshormon) som finns i preventivmedel har effekter på fiskar vid mycket låga koncentrationer. I detta fall visade fiskarna ökad stress när de placeras i en ny miljö och effekten kvarstår länge och till och med hos avkomman och följande generation.
Problemet med EE2 är att de metoder som används för att mäta detta läkemedel är inte tillräckligt känsliga. Det anges även i rapporten. EE2 och andra läkemedel har även påvisats i dricksvatten vilket är väldigt oroande.
För att få bukt med ”läckande” reningsverk behövs mera avancerad rening som även garanterar att inga giftiga nedbrytningsprodukter bildas. Det behövs stora investeringar i teknik och ju större mängd vatten som skall renas desto högre kostnader. Detta har belysts i ringa grad vid presentation av den kraftiga och snabba befolkningsökning som planeras för Uppsala.