Dagens politiker håller ofta upp fingret och läser av nätet och opinion, därefter formar man strömlinjeformade synpunkter. Med vardagspolitiken är det sämre. Senaste veckans insändare ha lyft äldreomsorgen, som fått skarp kritik inom Uppsala kommun. Antalet äldre och deras representation i politiken har också vädrat.
Ett annat område med likartade problem är landsbygdspolitiken. Om vi tittar på representationen i kommunstyrelsen eller den allians i fullmäktige som styr, så får vi likvärdiga resultat. En handfull bor utanför stadsgränsen och dessa bor i sovsamhällen till Uppsala. 1-2 kan möjligen räknas som boende på ren landsbygd.
Det landsbygdsprogram som skapades av den nu styrande alliansen för 6-7 år, är fortfarande bara värt pappret det är skrivit på. Jag har respekt för de projektanställda som får i uppgift att åka runt i samhällena och intervjuar folk. Men resultatet är svårt att värdera, vilka kom, vilka synpunkter fångas upp. Några bänkar längs motionsspår och dessa ”noder” anser jag vara ett klent resultat. Landsbygden behöver något annat. Pratar vi byggnadslov, vägar, vägbelysning, kommunikation och ja, bra samhällsservice för inbetalade skattepengar, ja då börjar det mullra bland de församlade. Kompetens och erfarenhet är en mycket bra grund att starta ifrån. Det finns alternativ.