Insändare: Vi behöver våra kontaktpersoner!

Vi är nästan 30 000 personer i Uppsala län som omfattas av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), och är beroende av olika stöd för att vår vardag ska fungera. En av de stödformer vi har laglig rätt till är tillgången till en kontaktperson.

En kontaktperson hjälper oss att komma ut i samhället och kan vara behjälplig efter våra behov, men hen ska även kunna hjälpa oss att bryta isolering. Kontaktpersonen kan hjälpa oss på plats, där vi är där och då. Med en kontaktperson kan vi röra oss friare i samhället och leva liv mer lika alla andras! Men trots att stödpersonal i våra hem och på våra arbetsplatser är en självklarhet idag, så är det fruktansvärt svårt att få stöd under sin fritid.
Det är väldigt svårt att få det stödet idag, och det blir bara svårare. Ansökningar slutar ofta med avslag, och processen för att söka är svår och krävande för många som omfattas av LSS. Stödet är dessutom tidsbundet, så fast en person kan ha medfödda funktionsvariationer måste hen söka om sitt stöd på nytt vart- eller vartannat år.
För tio år sedan kom ett förslag som tyvärr blev verklighet! Då började Uppsala kommun banta ned antalet kontaktpersoner. Motiveringen var att boendepersonal skulle kunna göra aktiviteterna som vi tidigare gjorde med våra kontaktpersoner. Men boendepersonalen har inte den tid som behövs. Uppsalas boenden har slagits ihop och blivit färre. Med allt större boenden och allt mindre personal per boende person. Det här håller inte.

Vi som skriver denna insändare tittar på varandra och ser, ser att detta inte alls fungerar i praktiken. Vi ser tydligt att det inte är möjligt. Men de som bestämmer anser ändå att det funkar, och det tycker vi är väldigt läskigt. En enskild kontaktperson har ett arvode på bara mellan 400 och 2 200 kronor i månaden.
Det säger sig självt att om man ökar antalet personer på ett boende och i samma veva drar ned på personalen, då ökar trycket på boendepersonalen. Men om man dessutom hävdar att personalen ska kunna göra det som vi ska kunna göra med en kontaktperson… Då rimmar det väldigt illa i våra öron!

Boendestödet leder också ofta till gemensamma aktiviteter med hela boendet samlat. För många av oss kostar detta mer än det ger. En aktivitet som borde ge energi och glädje blir till en energitjuv i stora stimmiga grupper.

Vi vill ha fler kontaktpersoner! Dra inte in kontaktpersoner för att vi bor på boenden. Boendepersonal och kontaktpersoner är olika stöd för olika behov.