I artikeln ”Uppsala har slagit i tak – el styrs om” den 10 december behandlas ett allvarligt problem, effektbrist och elenergibrist i våra nät.
I Uppsala beräknas effektbristen finnas under 200 timmar årligen, under 2 procent av året.
Av artikeln framgår inte hur stor effektbristen är, men avslutningen förtjänar att lyftas fram. Som före detta gymnasielärare i fysik skulle jag gärna låta elever räkna på detta makalösa förslag att låta fallande cementblock vara reservkraft under bristperioden.
Hur mycket energi kan lagras i ett block, hur många block skulle behöva för att säkra obruten elförsörjning, på vilken höjd et cetera. Elever skulle kunna uppmanas att rita Uppsala med alla dessa torn, som nog skulle stå sysslolösa under 98 procent av sin tid.
Hur miljövänlig är produktion av cement egentligen? Finns det seriösare och bättre förslag att bemöta effektbristen?
I skolan vill man gärna arbeta med verklighetsnära exempel, detta förslag borde hamna högt i prioritetslistan. Jag är nästan beredd att belöna de skarpaste och bäst genomarbetade förslagen med ett hyggligt pekuniärt pris.