Märkligt miljötänk med biobränsle

Vi åkte bil en längre sträcka nu när covid verkar vara på tillbakagång. Till vår förvåning att det gick åt mer drivmedel än vanligt. Ett av problemen med nya regeln ”tillägg av så kallat biobränsle i bensin/diesel” blev nu uppmärksammat, skriver Linnea Sjöblom.

Ett biobränsle från Neste som går att använda som vanlig diesel, bara bilen är godkänd för det.

Ett biobränsle från Neste som går att använda som vanlig diesel, bara bilen är godkänd för det.

Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Insändare2022-02-11 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag fick samma upplevelse bekräftad när jag på nätet läste om en person som åkt med bil fulltankad med diesel (à ca 1300 kronor) från Luleå till Helsingfors (85 mil) och som hade 7 liter kvar när han kom fram. Sedan tankade han i Helsingfors (motsvarande ca 700 kronor) och hade halv tank kvar efter att ha kört exakt samma sträcka tillbaka. 

Då funderar jag förstås över det ”s.k. miljötänket” här, där det inte bara blivit dyrare och risk för skador på fordonen utan också mindre effektivt att köra på våra vägar.

Det finns en förklaringsmodell till detta, där man ska tänka sig att det handlar om mat. Vi föder inte längre våra bilar med högklassigt ”kaloritätt” bränsle (olja som lagrats under lång tid) utan föder dem med ”lågkalori”-bränsle (till exempel raps som vi kan odla själva och som ger etanol) och kallar detta miljövänligt. Kan man inte tänka sig att det istället borde odlas lokala, bra födoämnen som vi kan komma att behöva (istället för etanolraps) och där våra jordbrukare använder effektiva bränslen.

På nätet finns exempel på vad man kan göra för att minska sin bensin/dieselförbrukning: inte köra tyngre bilar, inte ha breda däck (ska dock vara trafiksäkra!), ha välpumpade däck, inte köra för fort och inte köra bil i onödan - utan hellre till exempel cykla. 

Det sista föranleder mig till att tipsa om en artikel i Ny teknik, om hur mycket det skiljer i koldioxidavtryck vid cykling jämfört med bilåkning. Det fanns flera exempel på hur man kunde räkna, men i princip visade det sig, så klart, att bilen avgav mer koldioxid än cyklisten. Detta gällde tills man började räkna på den energi som cyklisten måste inta för att framföra cykeln och här visade det sig att cykling nog är bra för motion, men inte speciellt bra med tanke på koldioxidutsläppet. 

Det verkar som vissa i vår befolkning glömt att vår utandningsluft består av koldioxid. Med andra ord svårt med en nollvision, när det gäller koldioxid och en kvarvarande mänsklig närvaro på jorden. Koldioxid som, enkelt uttryckt, tillsammans med vatten och solljus används av våra växter, vilket ger oss ”näringsämnen” + syre tillbaka. 

Har du någonsin funderat över det fantastiska i att när du planterar en potatis i jorden på våren normalt kan hämta hem ett flertal potatisar till hösten?