Såhär i Coronatider hör vi allt oftare talas om resultat av antikroppstester för viruset. I UNT den 25 juni redovisas att av 24 000 antikroppsprover en vecka i juni i Stockholm, så var 17.2 procent positiva. Betyder detta alltså att den verkliga andelen med antikroppar av befolkningen i Stockholm förra veckan var just 17.2 procent?
I denna typ av "undersökningar" finns två typer av fel, slumpmässiga och systematiska. Det slumpmässiga felet blir mindre ju fler personer som undersökts, och är därför relativt lågt i föreliggande fall med 24 000 undersökta. Men detta är till ringa nytta om det förekommer ett systematiskt fel, ty i så fall är det enda man gör att man med god precision uppskattar en felaktig andel.
Ett systematiskt fel uppstår om mängden av undersökta personer inte är representativ för befolkningen som helhet. I princip är det enda sättet att undvika ett sådant fel att ta ut ett slumpmässigt urval av befolkningen och sedan testa alla i detta urval. Ett slumpmässigt urval är per automatik även representativt.
Vad kan man då säga om siffran 17.2 procent som nämndes ovan? Är den verkliga andelen större eller mindre? Om det är så att bara personer som tror sig ha haft viruset testar sig så är den kanske mindre. Eller, om det är så att många som låter bli att testa sig ändå har haft viruset utan att veta om det, så kan den vara större. Här kan vi bara gissa.
Jag har hört att SCB har, eller håller på att genomföra, undersökningar med slumpmässiga urval, men resultaten av dessa har så vitt jag vet ännu ej nått ut i media.
Missvisande coronastatistik
Resultat av antikroppstester för viruset innehåller slupmässiga fel, skriver Rolf Larsson.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.