Inger Sjöberg från Uppsalas Pensionärsföreningars Samarbetsråd och Svenska Läkare För Miljön, skriver i en insändare den 6 april insiktsfullt om hur flera aktuella detaljplaner i Uppsala påverkar miljö, hälsa och klimat på ett negativt sätt.
Hon har helt rätt när hon påstår att Uppsala inte kan behålla utmärkelsen som världens klimatstad med hedern i behåll om kommunen tillåter att det byggs där stora träd kommer att huggas ner. Hon nämner Seminarieparken, Odinslund och Blodstensskogen.
Till denna lista kan detaljplanen för Hammarparken i Eriksberg fogas, där nu upp till 445 lägenheter (en ökning från planprogrammets 200-300) planeras byggas i äldre naturskog. Hammarparken är ett av flera skogsområden som sparades när stadsdelens landskapsarkitektur planlades. Hammarparken är, liksom övriga skogs- och naturområden, en förutsättning för den uppskattade och hälsofrämjande boendemiljön där även djur, natur och frisk luft fått en fristad.
Men nu ska klimatstaden Uppsala - mot kunskap och förnuft - förtätas genom att träd och skogar skövlas samtidigt som höghusens gårdar med naturmark och äldre tall byggs igen.
Klimatkrisen är här och nu. Extrema väderhändelser är att vänta. Bostadsnära skogar som fått växa 100-200 år är extra värdefulla för att lindra effekterna av klimatförändringen men också för hälsan och den biologiska mångfalden.
Fridlysta växter och djur tycks inte bekymra kommunen, man räknar med att få dispens. Ej heller dagvattenfrågan bekymrar tydligen trots att den på intet sätt är löst och trots att Hågaån inte ens idag uppnår EU-kraven på god vattenstatus.
Den planerade skövlingen av skog och natur i Eriksberg är ännu ett exempel på hur ”det gröna” bara är läpparnas bekännelse hos de politiskt ansvariga. Att en hel stadsdel i ”världens klimatstad” förlorar de faktorer som gör den robust mot klimatförändringarna - sin bostadsnära grönska - är pinsamt. Likaså är det pinsamt att kulturmiljön med variation i landskap och boendeformer - en förutsättning för social hållbarhet och integration - ska förstöras.
Vad nuvarande invånare tycker eller vad vetenskapen och naturlagarna säger har den politiska ledningen i lärdomsstaden Uppsala för länge sedan slutat bry sig om. Ej heller bryr de sig om av riksdagen beslutade nationella miljömål eller statens riktlinjer för hållbara, hälsofrämjande och barnvänliga städer. Demokratin har också stannat på papperet. Vinster för utvalda (utan konkurrens) byggbolag går först.