Vi var nyinflyttade till Eriksberg i slutet av 50-talet. Det var nybyggda flerfamiljshus. Runt omkring fanns levande miljö i form av skog. För oss ungar som inte hade föräldrar som kunde ta oss ut på olika semesterställen blev skogen en frizon. Där kunde vi leka och hitta på och fantisera. Parkleken var också ett ställe man kunde sysselsätta sig på under sommaren. När jag nu ser dessa tillrättalagda betongkvarter så tänker jag tillbaka till den frihet som vi hade med Stadsskogen och de andra skogarna runt omkring. En bedjan till våra politiker är att inte röra dessa grönområden. Tycker synd om barn och även vuxna som fråntas den naturliga och fria miljön.Det väckte mitt stora intresse för djur och natur.
Skogen blev en frizon
Skogen runt Eriksberg blev en frizon för oss unga, skriver Vanja Ljungqvist.
Foto: Jens Flyckt
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.