Skolor kommer fortsatt gå med vinst – utredningen hjälper inte

På måndagen presenterades en del förslag på krav som kan ställas på fristående skolor och förskolor för att råda bot på problemen med oseriösa aktörer. Insändarskribenten såg på med stor besvikelse.

Insändarskribenten spår att vinstdrivna skolor lär få fortsätta, trots att regeringen utreder problemen.

Insändarskribenten spår att vinstdrivna skolor lär få fortsätta, trots att regeringen utreder problemen.

Foto: Axel Hilleskog

Insändare2025-04-12 13:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det var med besvikelse jag tog del av delbetänkandet från "Utredningen om vinst i skolan" (SOU 2025:37). Trots omfattande diskussioner och löften om reformer, föreslås inga konkreta åtgärder för att stoppa vinstutdelning till aktieägare inom skolväsendet. 

Utbildningsministers uttalande: ungefär ”det blir slut med aktieklippare inom skolbranschen”, stämmer inte med det presenterade materialet. Begränsningen i den föreslagna reformen gäller till nyetablerade friskolor samt övertagna friskolor och enbart under en femårsperiod. Det stora koncernerna, exempelvis Internationella Engelska skolan och Almega kan även fortsättningsvis göda sina aktieägare med stora vinster. Koncernföreträdarnas ”krokodiltårar” efter måndagen presskonferens är inget vi behöver beakta.

Sverige står unikt i världen genom att tillåta skattefinansierade skolor att generera vinst till privata ägare. Vinstdrivna skolor har lett till en koncentration av ägande och minskad mångfald, vilket strider mot de ursprungliga intentionerna med friskolereformen.

Att utredningen endast föreslår vinstutdelningsbegränsningar vid konstaterade kvalitetsbrister är otillräckligt. Det innebär att vinstutdelning fortsatt tillåts så länge inga brister upptäcks, vilket inte adresserar det grundläggande problemet: att skattemedel avsedda för utbildning kan hamna i privata fickor istället för att investeras i elevernas lärande och skolans utveckling.

Bristen på offentlig insyn i friskolornas verksamhet är ett problem, som inte verkar vara tillräckligt belyst i utredningen. Dessa bolag förvaltar skattemedel, men omfattas ändå inte av offentlighetsprincipen. Det är en allvarlig demokratisk brist. Om en skola drivs med offentliga medel, bör samma krav på transparens och insyn gälla – oavsett driftsform.

Det är dags att bryta sönder koncernerna. Lokala enheter kan fortsätta med nytt namn och ny driftsform. I Uppsala finns många fristående friskolor som överlevt många år. Jag antar att de reserverat eventuellt överskott för att ha i reserv för tillfälliga kostnadsökningar, till exempel för elever med behov av extra stöd.

För att säkerställa att våra skattemedel används där de gör störst nytta – i klassrummen – krävs ett totalförbud mot vinstutdelning inom skolverksamheten, och att offentlighetsprincipen utvidgas till att även omfatta friskolor. Endast då kan vi garantera en likvärdig och högkvalitativ utbildning för alla elever, oavsett bakgrund eller bostadsort.