Vargen Àr en art som hör hemma i svensk natur

Ekosystem med en mÄngfald arter Àr mindre sÄrbara och bidrar till nytta för oss, skriver Elisabeth Blomgren.

Rovdjursavvisande stÀngsel Àr ett bra sÀtt att skydda tamdjur mot vargangrepp, skriver Elisabeth Blomgren.

Rovdjursavvisande stÀngsel Àr ett bra sÀtt att skydda tamdjur mot vargangrepp, skriver Elisabeth Blomgren.

Foto: Jessica Gow/TT

InsÀndare2021-09-29 06:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Replik pÄ Claes Littorins insÀndare 15/9 och Göte Lindgrens insÀndare 17/9.

Claes Littorin skriver att ”HĂ€nsynslösa och empatilösa beslutsfattare har ... pĂ„tvingat Uppland och Sverige ett rovdjur som vĂ„ra förfĂ€der tog bort frĂ„n vĂ„rt land” och ”Vargen hör inte hemma i Sveriges vackra brukade natur”.

Vargen har under nĂ„gra Ă„rtionden pĂ„ 1900-talet varit betraktad som utrotad i Sverige dels i samband med en instĂ€llning till rovdjur och rovfĂ„glar generellt dĂ€r det bland annat utgick skottpengar pĂ„ ett antal arter, inklusive varg. 

Historiskt pÄbjöds svensk allmoge av krona och adel att hÄlla med varggropar och delta i drevjakter pÄ varg, nÄgot som till stor del tycks ha varit impopulÀrt bland befolkningen. En stor anledning till tvÄnget var att de högre stÄnden önskade tillrÀckligt med klövvilt till sina jakter.(För mer information se Dirke, Stockholms universitet)

Forskning visar att en balanserad fauna med bĂ„de rovdjur och diverse bytesdjur Ă€r gynnsam.  Ekosystem med en mĂ„ngfald arter Ă€r mindre sĂ„rbara och bidrar till nytta för oss. 

PĂ„ 1980-talet etablerade sig nĂ„gra vargar i VĂ€rmland och har sedan gett upphov till vĂ„r nuvarande vargstam. Vargen Ă€r en art som hör hemma i den europeiska naturen inklusive den svenska. 

Problem uppstÄr ibland i samband med fÄrhÄllning men jag vidhÄller att mycket av svÄrigheterna gÄr att lösa. Rovdjursavvisande stÀngsel (RAS) Àr ett bra sÀtt.

Göte Lindgren hĂ€vdar att RAS Ă€r ”en kortsiktig lösning” sĂ„ lĂ€nge det ”finns mer lĂ€ttĂ„tkomlig föda”. Vad ska vargarna göra sedan? StĂ€nga av strömmen till stĂ€ngslet?

Det finns fog för att pĂ„stĂ„ att RAS fungerar bra mot vargangrepp. 

Att det flyttar problemet till en annan fÄrhage kan gÀlla sÄ lÀnge det finns sÄdana utan tillrÀckligt skydd i vargarnas revir eller hemomrÄde.

Lindgren menar att fĂ„rvaktande hundar innebĂ€r ingrepp i allemansrĂ€tten.Det gĂ„r att hos sin lĂ€nsstyrelse söka dispens för att ha vaktande hund lös i hage med fĂ„r. Det har beviljats i lĂ€gen dĂ„ det motiverats av risk för vargangrepp. 

Lamadjur som skydd för boskap Ă€r Ă€ven det en beprövad metod som anvĂ€nds pĂ„ flera hĂ„ll pĂ„ den europeiska kontinenten samt i Nordamerika. Lindgren tar upp en incident dĂ„ lamadjur som ”skulle bli” skydd för boskap dödats av vargar. För att lamadjur ska fungera som skydd krĂ€vs att de Ă€r minst 2 Ă„r gamla och har uppnĂ„tt en viss storlek. Annars kan Ă€ven de riskera angrepp.

Har man fÄrbesÀttningar med hundratals djur kan man ha en del tid avsatt för dem och kanske Àven Àr beredd att satsa pÄ skyddande stÀngsel.

För att ta in en större mÀngd fÄr kan som bekant vallande hund vara en effektiv hjÀlp.

I nulÀget erbjuder Rovdjursföreningen i Uppsala lÀn att ekonomiskt ersÀtta RAS till fÄrÀgare kring Siggefora och bidrar kostnadsfritt med montering av dessa.

 
 
 
 
 
 
LĂ€s mer om