Insändare: Vi måste sluta behandla haven som en sopstation

Vi måste prata mer om haven. Vatten är själva grunden till allt liv och ändå dumpar vi skräp och farliga ämnen i de största vattenmassorna på jorden som om det vore en sopstation. Vartannat andetag vi tar kan vi tacka haven för. Trots det använder vi haven som transportleder, kusterna som lekplatser och skärgårdarna som våra personliga sommarställen. Sverige upprättade 28 nationalparker på land innan den första marina nationalparken invigdes. Det är ingen överraskning att miljömålet om hav i balans samt levande kust och skärgård inte uppnås på långa vägar.

Havens hälsa påverkar oss mer än vi vill inse. Oceanerna fungerar som en koldioxidsänka och syreproducent. Vi får fisk, värdefulla naturresurser och energi i form av vågkraft därifrån. Kustekosystem som sjögräsängar, mangroveskogar och korallrev skyddar oss mot naturkatastrofer och som yngelplatser ger de möjlighet till nytt liv. Två miljoner arter är beroende av de alltmer sällsynta reven. En fjärdedel av världens fiskar lever i eller av korallreven och 38 miljoner människor jobbar i fiskeindustrin. Korallrevens utbredda död är en katastrof och alldeles för få bryr sig. Haven är gränsöverskridande, det är ingen specifik nation som har fullständigt ansvar. Därför känner sig ingen manad till att göra något åt problemet. Mat från haven exporteras internationellt och svenskar köper gärna räkor vars odling har blivit möjlig på grund av skövlingen av mangroveskogar på andra sidan jorden.

Sveriges miljömål inkluderar Östersjön och vår skärgård. Som definitionen lyder ska ”de ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras”. Det rimmar illa med att Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Östersjön har döda bottnar motsvarande ett och ett halvt Danmark enligt Världsnaturfonden WWF. Det är häpnadsväckande att skärgården tillåts exploateras så hårt. Orsaken är att regeringen prioriterar ”kusterna och skärgårdens upplevelse- samt naturvärden” lika högt som en ”hög grad av biologisk mångfald” i sitt så kallade miljömål.

Havs- och vattenmyndigheten som följer upp detta miljömål uppmanar till att identifiera problem, skapa planer och att sprida kunskap och möjligheter till miljöförbättring. Men att ha möjligheten att minska våra utsläpp och miljöfarliga verksamheter är helt enkelt inte tillräckligt. De måste totalförbjudas. Östersjöländerna måste förbättra sitt samarbete och fler länder, industrier och individer måste ta sitt ansvar på allvar.