Insändare: Vi måste tala om framtiden

De dystra nyheterna hopar sig. Krig, ökande polarisering, sociala klyftor, krympning och ifrågasättanden av demokratin, kriminalitet och våld. Hur tänker vi och hur talar vi i dessa mörka stunder om framtiden, enskilt och i sociala sammanhang? Samtalet om relationen mellan dåtiden, nutiden och framtiden är alltför viktigt för att lämnas endast åt dem som antingen avfärdar alla orosmoln, eller dem som lever i rädsla inför apokalyptiska katastrofer. 

Människan har alltid oroat sig för framtiden. Framtiden och osäkerhet hänger samman. Aisopos är en av dem som har skrivit om framtiden. Fabeln om myran och gräshoppan handlar om gräshoppan som tillbringar sommaren med att sjunga medan myran arbetar hårt inför vintern. När kölden kommer är gräshoppan döende och ber myran om mat. Myran svarar att gräshoppan kunde dansa bort vintern. 

Berättelser har många bottnar. Den handlar om individuella egenskaper som styr hur vi förhåller oss till framtiden. Dessa egenskaper kan bero på genetisk arvsmassa, inlärda beteendemönster, eller externa omständigheter. De gör oss till optimister, pessimister, kritiskt tänkande eller uppgivna. Fabeln handlar även om framförhållning. Men med vilket mål? Aisopos visste nog inte att gräshoppor anstränger sig för att få fram ljud som lockar bra partners och säkrar artens fortlevnad. Både myran och gräshoppan har framförhållning, men på olika sätt. 

Poeterna förhåller sig ofta till framtiden i linje med tanken om närvaro och mindfullness. Horatius myntade begreppet carpe diem. Hela meningen lyder ’fånga dagen och sätt så lite tro till framtiden som möjligt’. T.S. Eliot skrev att dåtiden och framtiden möts och det sker alltid i nuet. 

Även forskningen intresserar sig för framtiden. Det finns flera vetenskapliga tidskrifter och institut om framtidsforskning, däribland i Sverige. Verktyg tas fram för att framtiden ska beaktas i politiskt beslutsfattande. Min sista insats på Ålands fredsinstitut och på väg till Åbo akademi, är samtal kring framtiden. Finns det skillnader mellan generationer och världsdelar i sättet att tänka om framtiden? 

Vilken roll har framtiden när beslut fattas? Vilket är vårt ansvar gentemot kommande generationer? Finns det alternativ till rådande dystopiska framtidsscenarier? Har hopp någon plats i vårt samhälle? Samtalet om framtiden är viktigt, tar tid och sker bäst mellan generationer och människor med olika erfarenheter.