Vi mÄste tala om framtiden

Hur tĂ€nker vi och hur talar vi kring tiden och framtiden idag? VĂ„r syn pĂ„ framtiden Ă€r en viktig frĂ„ga och den krĂ€ver intresse och samtal. Det skriver Sia Spiliopoulou Åkermark.

Fabeln om myran och grÀshoppan handlar om grÀshoppan som tillbringar sommaren med att sjunga medan myran arbetar hÄrt inför vintern. NÀr kölden kommer Àr grÀshoppan döende och ber myran om mat. Myran svarar att grÀshoppan kunde dansa bort vintern.

Fabeln om myran och grÀshoppan handlar om grÀshoppan som tillbringar sommaren med att sjunga medan myran arbetar hÄrt inför vintern. NÀr kölden kommer Àr grÀshoppan döende och ber myran om mat. Myran svarar att grÀshoppan kunde dansa bort vintern.

Foto: Ben Curtis

InsÀndare2024-02-18 09:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

De dystra nyheterna hopar sig. Krig, ökande polarisering, sociala klyftor, krympning och ifrĂ„gasĂ€ttanden av demokratin, kriminalitet och vĂ„ld. Hur tĂ€nker vi och hur talar vi i dessa mörka stunder om framtiden, enskilt och i sociala sammanhang? Samtalet om relationen mellan dĂ„tiden, nutiden och framtiden Ă€r alltför viktigt för att lĂ€mnas endast Ă„t dem som antingen avfĂ€rdar alla orosmoln, eller dem som lever i rĂ€dsla inför apokalyptiska katastrofer. 

MĂ€nniskan har alltid oroat sig för framtiden. Framtiden och osĂ€kerhet hĂ€nger samman. Aisopos Ă€r en av dem som har skrivit om framtiden. Fabeln om myran och grĂ€shoppan handlar om grĂ€shoppan som tillbringar sommaren med att sjunga medan myran arbetar hĂ„rt inför vintern. NĂ€r kölden kommer Ă€r grĂ€shoppan döende och ber myran om mat. Myran svarar att grĂ€shoppan kunde dansa bort vintern. 

BerĂ€ttelser har mĂ„nga bottnar. Den handlar om individuella egenskaper som styr hur vi förhĂ„ller oss till framtiden. Dessa egenskaper kan bero pĂ„ genetisk arvsmassa, inlĂ€rda beteendemönster, eller externa omstĂ€ndigheter. De gör oss till optimister, pessimister, kritiskt tĂ€nkande eller uppgivna. Fabeln handlar Ă€ven om framförhĂ„llning. Men med vilket mĂ„l? Aisopos visste nog inte att grĂ€shoppor anstrĂ€nger sig för att fĂ„ fram ljud som lockar bra partners och sĂ€krar artens fortlevnad. BĂ„de myran och grĂ€shoppan har framförhĂ„llning, men pĂ„ olika sĂ€tt. 

Poeterna förhĂ„ller sig ofta till framtiden i linje med tanken om nĂ€rvaro och mindfullness. Horatius myntade begreppet carpe diem. Hela meningen lyder ’fĂ„nga dagen och sĂ€tt sĂ„ lite tro till framtiden som möjligt’. T.S. Eliot skrev att dĂ„tiden och framtiden möts och det sker alltid i nuet. 

Även forskningen intresserar sig för framtiden. Det finns flera vetenskapliga tidskrifter och institut om framtidsforskning, dĂ€ribland i Sverige. Verktyg tas fram för att framtiden ska beaktas i politiskt beslutsfattande. Min sista insats pĂ„ Ålands fredsinstitut och pĂ„ vĂ€g till Åbo akademi, Ă€r samtal kring framtiden. Finns det skillnader mellan generationer och vĂ€rldsdelar i sĂ€ttet att tĂ€nka om framtiden? 

Vilken roll har framtiden nÀr beslut fattas? Vilket Àr vÄrt ansvar gentemot kommande generationer? Finns det alternativ till rÄdande dystopiska framtidsscenarier? Har hopp nÄgon plats i vÄrt samhÀlle? Samtalet om framtiden Àr viktigt, tar tid och sker bÀst mellan generationer och mÀnniskor med olika erfarenheter.