Insändare Om jag fick bestämma på julafton...

... skulle alla inköpta julklappar mellan vuxna förbjudas. Ja förbjudas! Till barn är det väl okej om antalet klappar blir färre, typ fem per barn.

I år väntas julhandeln kosta mer än 75 miljarder! Tänk om man kunde halvera de siffrorna genom att utesluta alla inköpta vuxenklappar. Vilka enorma effekter det skulle få, inte minst på miljön.

Egentligen är hemliga klappar ett konstigt begrepp. Det ges bort saker för miljoner: Tröjor som hamnar bortglömda i garderober. Köksredskap som ingen använder. Böcker som efter bläddring ställs i hylla. En sån otrolig massa konsumtion till ingen nytta.

Kombinerat med givarens ångest och tvång inför att hitta presenter som ska motsvara en positiv känsla, som kanske inte ens finns där.

Jag vet att det inte går, men säger ändå: Förbjud! Säg åt storebror staten eller samhället eller den allmänna uppfattningen att ta bort all konsumtion av julklappar! Innan miljöförstöringen snart tvingar oss att sluta...

Låt oss istället använda all vår kreativitet att göra upplevelseklappar åt varann. Klappar som tillverkats med innerlighet och förhoppningsvis betyder mer för mottagaren.

Själv har jag gett bort:

En guidad tur genom Uppsala där jag berättar om mina bästa stunder i stan, avslutat med stund på kafé.

En matsäck med varm choklad och bredda mackor, att intas under ett gemensamt strövtåg i skogen.

En lektion i min främsta kunskap. Det kan vara akvarellmålning, däckbyte, aktiekunskap, yoga etc.

Fem gångers utfodring och tillsyn av hundar och hästar.

Lustigt nog är det mina mest uppskattade klappar. De fyller ett behov och visar en genomtänkt omtanke.

Jag tror att julen egentligen handlar om att fira familjens hopp. Att vi mitt i gråkall vinter har några att fira med och bry oss om. Att det trots yttre elände finns gemenskap, värme, rentav kärlek.

Låt oss fira det utan att ta till värsta valutan - det vill säga pengar!