Det är eländigt att se väljare drivas till det farliga partiet SD för att andra politiker vägrar adressera invandring och migration. Det är också illa att med en fasciststämpel stigmatisera de ”vanliga” väljare som på grund av brist på öppenhet röstar på SD.
Det finns en stor brist på förståelse för att integration är mer än bostäder och arbete. Det viktigaste sker inuti människor. Mötet mellan värderingar och kulturer skapar funderingar som behöver processas konstruktivt. Att lägga munkavle på folk är inte ett bra alternativ. Tvärtom skapar det låsningar och aggressivitet. Att utskiljningslöst kalla den rasist som utrycker frustration och maktlöshet minskar inga klyftor. Vi som arbetar med förändringsprocesser vet att öppenhet att vädra tankar och frågeställningar är helt nödvändig för anpassning och förändring. Det är även en hörnsten i demokratin.
Förändring kan medföra påfrestningar vilket är naturligt. Invandrare kan uttrycka svårigheter att möta vår kultur och värderingar och få sympati för det. En innevånare i landet kan sällan tala om liknande svårigheter utan att bli kallad rasist. Man kan inte tvinga folk att förneka sin egen upplevelse när integration ibland medför friktion och problem. Respekt, förståelse och stöd behövs för båda sidor i processen. Det är en fara för oss alla när de som känner sig osedda väljer att stödja den främlingsfientliga klick som är kärnan i SD.
Media har stort ansvar för politikers lamslagenhet. Många med mig är nog mycket trötta på journalister som gör allt för att sätta dit beslutsfattare så att de framstår som dumma och oansvariga. Detta hotar yttrandefriheten och skapar ett debattklimat i Sverige som är destruktivt och kvävande.