Insändare Kommentar till insändare av Björn Magnusson 1/3

Att åka buss gratis mellan kl 10 och 15 är en slösaktig och meningslös reform. Vad ska en pensionär använda denna subvention till? Åka stadsbuss till centrum och dricka kaffe?

Uppsala är vårt centrum, det är dit vi måste i många olika sammanhang. Bor pensionären på landet tar själva bussresan ca 1 tim och hen måste börja sin resa efter kl 10 och stiga på bussen hem före kl 15. Det innebär krångel för chaufförer och tågvärdar när bussen eller tåget är försenat.

Senioruniversitetet har ca 4000 medlemmar som går på föreläsningar och studiecirklar inne i centrum. De brukar börja kl 9 eller sluta kl 15. Lunchrestaurangerna ser helst att pensionärerna inte kommer mellan kl 12-13. Det finns både bio och konserter på eftermiddagarna.

Träffpunkterna har bra program med aktiviteter både för kropp och själ. Det är inte samma program, det varierar mellan träffpunkterna och är man särskilt intresserad måste man kunna ta sig dit. Tandläkare och vårdcentraler vill helst inte ta hänsyn till buss- och tågtider när man ska boka en tid.

Jag vill försvara pensionärskortet som kostar 5000 kr per år, dvs drygt 400 kr per månad; med det i handen kan man åka vart man vill inom Uppsala län, till Västerås, till Arlanda, till Gävle och Öregrund. Lägger man till SL access kostar det 22 kr till Stockholm. Vi som bor på landet betalar 100 kr för att åka tur och retur till Uppsala. Ni som bor i stan betalar halva summan. Kortet tjänar man in ganska snart och man reser bekvämt, det räcker att visa det. Inget krångel. Jag är förvånad över att inte fler har upptäckt det. Ca 3000 pensionärer har köpt, och det är inte personligt, vilket innebär att fler än dessa 3000 har glädje av det.

Priset kan förstås diskuteras. Mitt första kort 2009 kostade 2800 kr. Sedan dess har priset nästan fördubblats, medan pensionerna ligger kvar på samma nivå som då. Det är dit subventionerna ska riktas.