Insändare Kommentar till insändare av Marlen Fuglsang 15/1

För att ha en fungerande viltförvaltning i länet och en fungerande rovdjursnivå, så måste man ha en balans mellan hur många lodjur man kan ha och vad de ska leva av. SLU gjorde 2013 (länsstyrelsen) beräkningar och om jägarna ska få ett litet uttag av rådjur så ligger miniminivån på fyra lodjursgrupper i länet. Är mininivån fem grupper (28 lodjur) och förvaltningsnivån sju grupper (39 lodjur) är det en bra balans mellan rådjur och lodjur.

Får man för många lodjur inom en begränsad yta försvinner 80–90 procent av alla rådjur som blir uppätna av lodjuren, i dessa områden skulle man kunna ha fler lodjur om man fick beskatta lodjuren, lodjursungarna dör på grund av svält och blir färre i antal. Rådjursstammen i länet har stor variation, och i de norra delarna finns bara en spillra av rådjursstammen kvar. Gör man en aktiv förvaltning av antalet lodjur kan man på sikt ha fler lodjur i länet. Vi behöver en faktabaserad och adaptiv förvaltning av våra rovdjur och inte en bedömning som bygger på känslor.

Problemet är att vi i dag inte vet hur många lodjur vi har i länet, det enda vi vet att det finns minst 11,5 familjegrupper (63 lodjur) som har kvalitetssäkrats av länsstyrelsen 2017/2018. Länsstyrelsens tjänstemän använder i dag en metod som kallas snookingmetoden, man åker ut på tips från allmänheten.

Länsstyrelsen får i dag in väldigt få tips från allmänheten och jägarna på grund av att man inte har något förtroende för länsstyrelsens rovviltsförvaltning. Uppsala län är ett stort län som sällan är snötäckt samtidigt med bra spårförhållanden vilket försvårar inventeringen.

Innan länsstyrelsen bytte metod 2012 från en totalinventering så fann man årligen mellan 25 och 30 kvalitetssäkrade familjegrupper. Efter detta metodbyte fann man bara 8–13 grupper? I dag underskattar man antalet lodjur i Uppsala län på grund av för lite inventeringspersonal, snöbrist eller att man inte gör en totalinventering. En ny totalinventering behöver göras för att klargöra nivån.

Vad kostar rovviltsförvaltning med inventeringar i Uppsala län? Kanske tre, fyra miljoner kronor och ändå vet man inte hur många rovdjur man har!

Varför tillåter länsstyrelsen någon jakt 2019 när målet 2019 är fem (viltförvaltningsdelegations förslag) eller tio föryngringar (länsstyrelsens förslag) och man har minst 11,5 föryngringar?