Replik pÄ Lars Almströms och Catarina Königs insÀndare i UNT 3/6.
Att â97 procent av klimatforskarna, pĂ„ basis av sin forskning, anser att den (klimatförĂ€ndringen) pĂ„gĂ„r för fulltâ betyder inte sĂ„ mycket. SĂ€rskilt som inte nĂ„gon av alla de prognoser som de 97 procenten forskare producerat slagit in. Att 97 procent av forskarna haft 100 procent fel, Ă€r ingenting som jag blir imponerad av. Jag Ă€r intresserad av vad som verkligen hĂ€nder.
DÀrför laddar jag dagligen ner isutbredningen i Arktis och Antarktis. Det var ju farhÄgor att en högre temperatur skulle smÀlta polarisarna med översvÀmningar som följd, som var det stora hotet. Och berÀttigat. Men jag kan konstatera att Antarktis havsis Àr större Àn nÄgonsin. Jag har samtliga vÀrden sedan oktober 1978, nÀr satellitmÀtningarna inleddes, och kan konstatera att utvecklingen gÄr i en positiv riktning.
Jag laddar ocksÄ ner samtliga havsstormar. Alla vÀrden lÀgger jag in i Excel sÄ jag kan hur lÀtt som helst jÀmföra verkligheten med uttalanden frÄn de 97 procenten forskare.
NÀr nÄgon forskare pÄstÄr att exempelvis Sandy (som drÀnkte New York) var vÀrldshistoriens vÀrsta storm, sÄ kunde jag konstatera att Sandy kom pÄ delad 249:e plats bara över Atlantstormar sedan Är 1900.
För mig Ă€r âförsiktighetsprincipenâ att följa den faktiska utvecklingen.