Eriksberg Morten Nørholm uttycker sin oro för hur djurlivet i Eriksberg och Ekebydalen påverkas av bebyggelseplanerna i området.
Kommunen är väl medveten om åkergrodan och andra groddjurs närvaro i Ekebydammarna och att de sannolikt övervintrar bland annat i områden söder om Eriksbergsvägen. I arbetet med detaljplanen för Hammarparken kommer därför en bebyggelsestruktur arbetas fram som möjliggör grodornas fortlevnad, till exempel genom att delar av naturmarken hålls obebyggd.
I samband med den fortsatta utbyggnaden av Eriksberg finns det också andra möjligheter att förbättra förutsättningarna för groddjur, till exempel genom att skapa säker grodpassage under vägen och att anlägga alternativa övervintringsmöjligheter i dalen.
När det gäller spillkråkan, ska den liksom alla fågelarter, värnas från störningar under häckningstiden. För många fågelarter varierar häckningsplatser från år till år och för arternas långsiktiga fortlevnad är det viktigt att lämpliga biotoper långsiktigt finns att tillgå. Spillkråkan kräver stora revir, mellan cirka 400–1 000 hektar skogslandskap och är beroende av grova träd, där de ofta mejslar ut nya bohål varje år. I Uppsala med omgivningar finns det gott om lämpliga boträd för spillkråka främst i större skogsområden med gamla träd, såsom Stadsskogen, Hågadalen-Nåsten och Lunsen. Det lilla skogsområdet vid Blodstensvägen bedöms inte ha någon avgörande betydelse för artens möjligheter till långsiktig fortlevnad. Bebyggelse här kan, enligt kommunens bedömning, inte antas strida mot artskyddsförordningens bestämmelser bara för att arten under något eller några enstaka år har häckat inom planområdet.
Kommunen har i sina planeringsprocesser ständigt med sig frågor om kända förekomster av artskyddade arter och deras möjligheter till fortlevnad och tar hänsyn till dessa i enlighet med artskyddsförordningens bestämmelser.