Belgien I februari kom nyheten att Belgien beslutat om en lag som ger allvarligt sjuka barn rätt att begära aktiv dödshjälp, men sen dess har det inte blivit några anmärkningsvärda reaktioner i svenska massmedier. Vad jag har förstått har funktionshindersrörelsen med flera i Belgien protesterat, men i belgiska medier påstås att det finns ett starkt stöd för den nya lagen. Hittills har den lagliga eutanasin i Belgien enbart gällt vuxna, 2012 fick svårt sjuka människor rätt att få dödshjälp av en läkare.
Jag är förvånad att ovan nämnda lagar fick så liten uppmärksamhet i Sverige, trots att det finns så många människo- och barnrättsorganisationer här.
Vad blir nästa steg om ingen klagar? Ska liknande lagar införas i EU:s övriga stater? Vems tur blir då till sterilisering eller till dödssprutan? Vuxna handikappade och svårt sjuka? Oliktänkande? Judar? Romer? Icke européer?
Ända in på 70-talet tvångssteriliserades i Sverige över 60 000 människor som klassades som förståndshandikappade. Hitlers spöke gnider sina händer av glädje, då delar av hans doktrin lever än och tillämpas 59 år senare med det belgiska parlamentets välsignelse i ett passivt Europa.
Vad säger Europaparlamentet, svenska regeringen och riksdagen?
Europakonventionen om mänskliga rättigheter garanterar envars rätt till liv: ”Ingen skall avsiktligen berövas livet utom för att verkställa domstols dom i de fall då han dömts för brott som enligt lag är belagt med sådant straff ... eller när detta är en följd av våld som var absolut nödvändigt ...”
Den nya lagen strider alltså inte bara mot Europakonventionen, utan innebär också ett groteskt juridisk nonsens, då omyndiga barn ”myndigförklaras” för att ge sken av att de ”själva” beslutar att vuxna ska avliva dem. På detta hycklande sätt skulle de som i själva verket berövar barnet livet, det vill säga lagstiftaren, föräldrarna och barnpsykologen som ska attestera barnets tillräckliga mognad, samt sjukvårdspersonalen som ger dödssprutan, känna sig fria från ansvar genom att skylla på barnet som ”självt” begärt att avlivas!
Mihai Iovanescu
senior gymnasielärare, Uppsala