Sedan många år är jag året-runt-cyklare. Det enda jag tidigare år haft anledning att klaga på är dåligt plogade cykelbanor och grus som förstör däcken. Största irritationsmomenten har varit att banorna bara är plogade vissa sträckor och vissa tider på dagen. Då bor jag vid en av de cykelbanor, som kommunen på sin hemsida anger som högst prioriterad.
Denna vinter har kommunen dock uppfunnit ytterligare en komplikation – saltning av cykelbanor.
Jag har en cykel som är knappt ett år gammal och av hög kvalitet. Under de tre månader man ägnat sig åt snöröjning enligt Uppsalakoncept har den hastigt rostat sönder och i går var den inne för reparation av växelsystem och kedjebyte till en kostnad av vad en hel cykel av lägre kvalitet kostar.
Enligt verkstaden har denna typ av skador minst tiofaldigats i vinter. Det kan väl rimligen inte vara så man ska uppfatta ”miljöengagemang” och ”jämlik plogning”, som att det är bra att köpa skit och slänga när det går sönder?
Mitt förslag är att kommunen slutar med alla experiment och ser till att noggrant ploga gång- och cykelbanor på traditionellt svenskt vis samt sandar dessa med ett grus, som inte orsakar punktering.