Återigen nedvärderas de estetiska utbildningarna och det estetiska värdet till minimum. Återigen har människor blivit siffror. Vi är kostnader, där avsaknaden av perspektiv och analyser är stor. Just nu, som esteter, har vi absolut inget värde. Även om det är vi tillsammans med alla andra estetiska människor som gör världen dräglig att leva i. En värld utan konst och kultur finns inte.
Vad är det som gör att en kan blunda så grovt för hur otroligt viktig del det estetiska är? Och vad är det som gjort att vi alla lever i en skendemokrati, där det inte spelar någon roll vad vi säger eller hur mycket vi kämpar? Det finns inte ord för vidrigheten och hopplösheten.
Skolan har blivit en plattform för de högre uppsatta att påvisa sin makt genom att sparka neråt, rödgröna som blå. Det har blivit en kamp som ingen kommer att vinna och där alla kommer att bli förlorare.